Omvårdnad vid EIPS - Domän 11

Risk för våld mot andra

Upp

Definition

Ett tillstånd som indikerar att en person kan bli fysiskt, känslomässigt och/eller sexuellt skadlig för andra. (1)


Riskfaktorer

  • Historia av indirekt våld
  • Historia av våld mot andra
  • Historia med hot om våld
  • Historia med våldsamt antisocialt beteende
  • Impulsivitet
  • Neurologisk skada
  • Psykotiska symtom (1)


Kortsiktiga mål

  • Patienten uppvisar ökad impulskontroll på avdelningen.
  • Patienten är kapabel att frivilligt förflytta sig till ett mer stimuli fattigt område med hjälp av personal innan ett eventuellt utbrott.
  • Patienten är kapabel att identifiera vad som föregår ilskan. (3)


Långsiktiga mål

  • Patienten uppvisar inget aggressivt beteende mot sig själv eller annan.
  • Patienten kan klargöra för minst tre sätt att hantera aggression om den skulle uppkomma.
  • Patienten har identifierat ”triggers” som utlöser våldsamt beteende. (3)


Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

  • BVC-skattning dag/kväll/natt. (17) (18)
  • Tillsammans med patienten identifiera vad som utlöser aggressionen.
  • Försök tillsammans med patienten hitta reducerande faktorer för patienten. (3) (5)


Psykoedukation

  • Försök tillsammans med patienten hitta andra sätt att hantera frustration och ilska.
  • Hjälp patienten att förstå att det sårar andra när man använder sig av våld. (3) (5)


Aktivitet

  • Tala lugnande med den aggressive patienten. (19)
  • Ha en accepterande hållning gentemot patienten och försök att skapa en tillit. (3)
  • Erbjud gemensam fysisk aktivitet, promenad, eller liknande. (3) (5)
  • Förebyggande strategisk stimuli reducering i patientens omgivning. (3) (5)

Risk för våld mot sig själv

Upp

Definition

Risk för ett beteende där en person visar att han eller hon kan utgöra ett fysiskt, känslomässigt eller sexuellt hot mot sig själv. (1)


Riskfaktorer

  • Brist på personliga resurser
  • Brist på sociala resurser
  • Känslomässiga svårigheter
  • Mentala hälsoproblem
  • Flera självmordsförsök tidigare
  • Självmordplanering (1)


Kortsiktiga mål

  • Att patienten inte skadar sig själv.
  • Patienten har identifierat minst två personer (både på och utanför avdelning) patienten har förtroende för och kan vända sig till för känslomässigt stöd innan självskadebeteendet sätter igång. (5)


Långsiktiga mål

  • Patienten uppvisar inget aggressivt beteende mot sig själv. (3)
  • Patienten uttrycker att han/hon vill leva. (5)
  • Patienten visar på alternativa sätt att hantera negativa känslor och känslomässig stress. (5)


Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

  • Hjälpa patienten att identifiera när dessa känslor uppstår. Ett hjälpmedel kan vara kedjeanalys.
  • Observera patientens beteende av säkerhetsskäl. (3)


Psykoedukation

Hjälp patienten att förebygga att dessa situationer uppstår genom att finna andra sätt att hantera starka känslor. (3) (5)


Aktivitet

  • Tala lugnande med den aggressive patienten. (19)
  • Ha en accepterande hållning gentemot patienten och försök att skapa en tillit. (3)
  • Göra överenskommelser eller skriva kontrakt. (4)
  • Erbjud gemensam fysisk aktivitet, promenad, eller liknande. (3) (5)
  • Vid behov minska stimuli för att på så sätt reducera oro. (3) (5)

Självskadebeteende

Upp

Definition

 Medvetet självdestruktivt beteende som orsakar vävnadsskada i syfte att orsaka icke-fatal skada, för att uppnå spänningslindring. (1)


Kännetecken

  • Avskiljande (av kroppsdel)
  • Biter sig
  • För in objekt i kroppsöppningar
  • Inandas skadliga ämnen
  • Intar skadliga ämnen
  • Klämmer åt en kroppsdel
  • Plockar i sår
  • River på kroppen
  • Självorsakade brännskador
  • Skrapar sig
  • Skär sig på kroppen
  • Slåss (1)


Relaterade faktorer

  • Autistisk person,
  • Behov av snabb stressreducering
  • Borderline personlighet
  • Drogmissbruk
  • Impulsiv
  • Ineffektiv stresshantering
  • Isolering från vänner
  • Kan ej uttryck spänning verbalt
  • Känner sig hotad av förlust av betydelsefulla relationer
  • Känslomässig störning
  • Labilt beteende
  • Låg självkänsla
  • Negativa känslor (t.ex. deprssion, bortstörande, hatar sig själv, seperation, oro, ångest, skuld, avpersonifiering)
  • Psykotiskt tillstånd (t.ex. kommenterande hallucinationer)
  • Skilsmässa i familjen
  • Tidigare oförmåga att hitta lösningar
  • Tidigare oförmåga till att se långvarig konsekvenser
  • Ätstörning
  • Överväldigande spänning som är outhärdlig (1)


Kortsiktiga mål

  • Att individuell krisplan är upprättad tillsammans med patienten inom x-antal dagar.(20) (21)
  • Att patienten kontaktar upp vårdpersonal vid självskadetankar och -impulser. (12)


Långsiktiga mål

Att patienten inte skadar sig själv och behärskar konstruktiva copingstrategier. (12)


Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

  • Att vårdpersonalen har ett accepterande och icke dömande förhållningssätt är en förutsättning för att skapa en god vårdrelation vid självskadebeteende. (22)
  • Att upprätta en god vårdrelation och visa empati möjliggör samtal om vad som föregick självskadebeteendet. (23) (24)
  • För att skapa en god vårdrelation samt en förståelse av patients livssituation är det viktigt eftersträva kontinuitet avseende patientens kontaktpersoner. (25)
  • Gör tillsammans med patienten en kedjeanalys för att skapa en ökad förståelse om vilka känslor och beteende för föranledde självskadan. (26)
  • Observera patientens beteende. (12)


Psykoedukation

  • Ett autonomiperspektiv är att föredra, där vårdpersonalen undervisar och stödjer patienten att hantera självskadetankar- och impulser. Det innebär även att se patienten som en ansvarsfull människa som är lösningsorienterad i sin behandling. (20)
  • Gå tillsammans med patienten igenom utförda kedjeanalyser gemensamt, för att se om det finns återkommande händelser eller känslor om triggar självskadebeteendet samt vilka konsekvenser beteendet leder till. (26)
  • Visa på andra sätt att uttrycka ilska eller starka känslor.
  • Utför tillsammans med patienten på olika mindfullnessövningar. Medveten närvaro (mindfulness) innebär att medvetet fokusera på nuet utan att värdera tankar eller att hålla fast vid dem. Medveten närvaro syftar till att öka förmågan att kunna observera, beskriva och delta i tillvaron, vilket främjar användandet av konstruktiva copingstrategier. (27) (12)


Aktivitet

  • Upprätta tillsammans med patienten en individuellt anpassad krisplan för vilka strategier som kan användas vid självskadetankar och tecken på försämrat psykiskt mående. (20)
  • Upprätta tillsammans med patienten ett tidsschema för vårdinnehållet, dagliga aktiviteter samt när uppföljning och utvärdering skall utföras. (21) (28)
  • Erbjud andra möjligheter att få utlopp för starka känslor som t.ex. fysisk aktivitet. (12)
  • Ibland kan miljön behöva anpassas så att personen inte kan skada sig. (6)
  • Vid behov av ökad tillsyn: Nationella självskadeprojektet lyfter fram i sin rapport att i en stor studie gjord i England kom det fram att intermittent övervakning, dvs. att patienten tittas till då och då, hade en mer positiv effekt än om patienten hade ständigt tillsyn (vak) (29) En annan studie kom fram till att mer än tre dygn bör inte övervakningen pågå. Svensk lag säger att vak ska användas så lite som möjligt: Lagen om psykiatrisk tvångsvård [LPT] § 2a 2000:353.

    Ladda ner hela rapporten: Nationella Självskadeprojektet – Behandling av självskadande patienter i heldygnsvård (2015)

Risk för självmord

Upp

Definition

Risk för självförvållad, livshotande skada. (1)


Riskfaktorer

  • Köpt skjutvapen eller tillgång till skjutvapen i hemmet
  • Upprättar eller ändrar testamente, ger bort ägodelar
  • Tidigare försök till självmord
  • Impulsivitet, tydligt förändrat beteende och attityd
  • Plötsligt euforiskt återhämtande efter kraftig depression
  • Ekonomisk instabilitet
  • Institutionalisering, förlust av självbestämmande eller oberoende
  • Flertal självmord i omgivningen
  • Splittrad familjesituation
  • Sorg
  • Hjälplöshet, hopplöshet
  • Förlust av betydelsefull relation, bristande stödsystem, social isolering
  • Ålder, omflyttning, pensionering
  • Fysiska faktorer (kronisk smärta, fysisk sjukdom, dödlig sjukdom)
  • Övergrepp under barndomen
  • Hereditet
  • Psykiatrisk sjukdom eller störning
  • Missbruk av droger, lagliga problem
  • Önskan att dö/hotar att ta livet av sig (1)


Kortsiktiga mål

  • Patienten söker upp personal när han/hon känner att han/hon måste skada sig själv. (10)
  • Patienten kommit överens med personal (verbalt/skriftligt) att inte skada sig själv. (3) (5) (10)
  • Patienten skadar inte sig själv. (3)
  • Patienten känner sig trygg under inneliggande vårdtid med stöd av omvårdnadsåtgärder. (5)


Långsiktiga mål

  • Patienten uttrycker att han/hon vill leva.
  • Patienten är kapabel att namnge två personer han/hon kan ringa om suicidtankar uppstår.
  • Patienten är kapabel att beskriva minst ett alternativt sätt att hantera suicidtankar.
  • Upprätthålla ett suicidkontrakt.
  • Patienten har identifierat minst ett realistiskt mål för framtiden. (5)


Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

  • Fråga patienten om han/hon tankar eller planer för att ta sitt liv. (10) (3)
  • Observera och dokumentera patientens beteende och aktiviteter. (5)
  • Strukturerad suicidriskbedömning (koppla till vårdprogrammet - suicidnära patienten?)
  • Kontrollera gemensamt med patienten läkemedelsförrådet i hemmet. (5)


Psykoedukation

Göra korta överenskommelser, muntligt eller skriftligt, med patienten om att han/hon inte kommer att skada sig. (10) (3)


Aktivitet

  • Ha en accepterande hållning gentemot patienten och försök att skapa en tillit. (3)
  • Försäkra patienten att han/hon inte är ensam, att det finns hjälp, att den här krisen är tillfällig. (5)
  • Observera patienten med en oregelbundenhet, så att det inte går att förutsäga när patienten blir observerad. (10)
  • Ibland kan patienten behöva extra vak. (10)
  • Skapa en säker miljö, där saker som går att skada sig på tas bort. (3)
  • Förklara säkerhetsåtgärder kring patienten och att dessa görs av omtanke.
  • Upprätta en krisplan tillsammans med patient och närstående. Den bör innehålla individuella varningssignaler och konkreta åtgärder. (20)
  • Förbered en smidig övergång till öppenvården. Planen ska vara förankrad hos patienten, närstående samt hos mottagande enhet. (20)
  • Fortsätt att söka kontakt även om patienten är avvisande eller apatisk. (Avvisande är en riskfaktor för suicid.)

Upp

 

Om dokumentet: Omvårdnad vid EIPS - Domän 11