Omvårdnad Ätstörningar - Domän 4

Sömnsvårigheter - Sömnmönster - Sömnbrist

Upp

Sömnsvårighet

Definition
Rubbning av sömnens omfattning eller kvalitet som försämrar funktionen. (1)

Kännetecken

  • Observerad brist på energi
  • Observerade känslomässiga förändringar
  • Uppger att det är svårt att somna
  • Uppger att det är svårt att sova
  • Uppger försämrad livskvalitet
  • Uppger försämrat hälsotillstånd
  • Uppger förändringar i humöret
  • Uppger koncentrationssvårigheter
  • Uppger sig inte vara utvilad efter sömn
  • Uppger sig sakna ork
  • Uppger sig vakna för tidigt
  • Uppger sig vara missnöjd med sin nuvarande sömn
  • Uppger sömnsvårigheter som får konsekvenser dagen efter
  • Ökad frånvara (t.ex. i arbete/skola) (1)

Sömnbrist

 Definition
Längre perioder utan sömn (naturligt sammanhängande perioder med upphävt relativt medvetande) (1)

Kännetecken

  • Akut förvirring
  • Apati
  • Dåsighet under dagtid
  • Hallucinationer
  • Handtremor
  • Illamående, olustkänsla
  • Irritabilitet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Likgiltighet
  • Långsamma reaktioner
  • Nedsattfunktionsförmåga
  • Oro
  • Perceptionsstörningar (t.ex. förändrade kroppsensationer, vanföreställningar, svävande känsla)
  • Rastlöshet
  • Stridslystnad
  • Upprördhet (Agitation)
  • Uttalad trötthet/Utmattning
  • Övergående förföljelsemani (1)

Stört sömnmönster

Definition
Tidsbegränsade störningar av sömnens omfattning och kvalitet som beror på yttre faktorer. (1)

Kännetecken

  • Förändringar i normalt sömnmönster
  • Minskad förmåga att fungera
  • Missnöjd med sömnen
  • Rapporterar inga svårigheter att somna
  • Rapporterar om att bli väckt
  • Uppger sig inte känna sig utvilad (1)

Relaterade faktorer till sömnsvårighet, sömnbrist och stört sömnmönster

  • Aktivitetsmönster (t.ex. tidpunkt, omfattning)
  • Depression
  • Frekventa sovstunder under dagen
  • Fysiskt obehag (t.ex. smärta, illamående)
  • Föräldraansvar
  • Konsumtion av alkohol eller stimulerande medel
  • Läkemedelssubstanser
  • Miljöfaktorer (t.ex. oväsen i omgivningen, exponering för dagsljus/mörker),
  • Oro, Rädsla, Sorg, Stress (t.ex. ältande beteende vid insomning) (1)

Kortsiktiga mål

  • Att patienten har identifierat de personliga vanor som stör sömnmönstret samt de åtgärder som kan förbättra sömnkvalitén.
  • Att patienten tillsammans med vårdpersonalen har skapat en ”sömnplan” som patienten är villig att pröva inom x-antal dagar. (5)

Långsiktiga mål

  • Att patienten förbättrat sömnkvaliteten och sömnmönstret efter X veckor.
  • Att patienten har lärt sig att använda sömnstödjande avslappningsövningar. (5)

Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

Identifiera patientens vardagliga sömnmönster, avseende följande:

  • Rutiner för sänggåendet
  • Tid för uppstigande, tid för sänggåendet
  • Alkohol- och/eller koffeinintag före sänggåendet
  • Användning av sömnhjälpmedel (förskrivna eller receptfria mediciner). (5)

Skapa ett underlag för bedömning utav sömnmönstret genom att patienten för sömndagbok under en tvåveckorsperiod. (6)

Psykoedukation

  • Utbilda patienten avseende grundläggande fysiologiska sömnfakta samt om sömnens betydelse för hälsa och funktion. (7) (8)
  • Gå igenom sömnhygieniska råd med patienten. (5) (7)

Aktivitet

  • Upprätta tillsammans med patienten en sömnplan, som innehåller god sömnhygien och avslappningsmetoder. Dokumentera och utvärdera åtgärderna tillsammans med patienten.
  • Uppmuntra patienten att samtidigt arbeta med andra problem som kan påverka sömnen negativt (t.ex. ångestsyndrom, sociala eller personliga problem, jobbrelaterade frågor, relationsproblem). (5)
  • Avslappningsmusik har visat sig minska oro och ångest samt vara tillämpbart för inneliggande patienter med sömnproblem. Föreslå för patienten att lyssna på avslappnande musik dagligen vid sänggåendet. (8) (9)

 

Nedsatt egenvårdsförmåga, ätande

Upp

Definition
En försämrad förmåga att utföra eller slutföra aktiviteter för eget ätande. (1)

Kännetecken

Oförmåga att

  • använda hjälpmedel
  • få maten på ätredskap
  • föra maten från kärl till munnen
  • förbereda maten för att äta
  • genomföra en måltid
  • hantera mat i munnen
  • hantera redskap
  • inta mat på ett socialt accepterat sätt
  • inta mat på ett säkert sätt
  • svälja mat
  • ta upp kopp eller glas
  • tugga mat
  • äta tillräckligt mycket mat
  • öppna förpackningar (1)

Relaterade faktorer

  • Försämrad kognitiv förmåga
  • Hinder i omgivningen
  • Minskad motivation
  • Nedsatt varseblivningsförmåga
  • Skada i muskler eller ben
  • Smärta
  • Svår ångest eller oro
  • Uttalad trötthet/utmattning. (1)

OBS! Precisera grad av oberoende med hjälp av en standardiserad funktionsbedömning. (1)

0 = Är fullständigt oberoende.
1 = Behöver lämpligt hjälpmedel vid utförande.
2 = Behöver lite hjälpinsatser från omvårdnadspersonal.
3 = Behöver tillsyn och stöd av omvårdnadspersonal vid utförande.
4 = Behöver ständig tillsyn vid utförande.
5 = Behöver universell hjälp och är oförmögen att hjälpa till själv. (3)

Kortsiktiga mål

  • Att patienten uppger till vårdpersonalen att hon/han behöver stöd. (2)
  • Att patienten klarar av att genomföra vissa specifika aktiviteter (ange vilken) kring ätandet inom x-antal dagar. (3)

Långsiktiga mål

Patienten klarar av sin egenvård när det gäller eget ätande självständigt och efter bästa förmåga. (3)

Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

  • Samtala med patient (och vid behov närstående) angående vilken mat han/hon tycker om respektive ogillar. Identifiera eventuell överkänslighet. (2)
  • Ta reda på om patienten vill äta ensam eller tillsammans med andra. (4)
  • Kontrollera mat- och vätsketillförsel. (3)

Psykoeduktion

  • Informera patienten om och visa konkret hur de moment som han/hon har svårigheter kring ska utföras. (3)
  • Träna, om nödvändigt, bordsskick med patienten för att upprätthålla eller stimulera till en god måltidskultur. (4)

Aktivitet

  • Uppmana patienten att i största möjliga mån sköta egenvården avseende ätandet självständigt efter bästa förmåga. (10)
  • Erbjuda patienten stöd med de specifika moment som han/hon har svårt med. (10)
  • Uppmuntra patienten att delta i måltidsgemenskapen. (2)
  • Vid ätstörningar rekommenderas att patient och personal ingår detaljerade avtal om:
    - Vad patienten ska äta, gärna i form av en kostlista, där födoämnen och mängder, men inte vikt och kalorier anges.
    - Om patienten ska äta ensam eller tillsammans med andra.
    - Om patienten ska kontrolleras efter måltiden.
    - Vägning – hur ofta och vad patienten ska ha på sig. (4)

Upp

 

Upp

 

Upp

 

Om dokumentet: Omvårdnad Ätstörningar - Domän 4