Hbtq

Allmänt om hbtq

Upp

Hbtq - ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter

Människans sexualitet och sexuella uttryck är sammansatta fenomen med bakgrund i biologi, psykologi och sociala förhållanden. Sexualiteten innefattar behov av lust- och driftutlevelse, behov av gemenskap, närhet, kärlek och relationer, och innehåller aspekter som könsidentitet, sexuell preferens (orientering) och livsstil. Variationerna mellan individer är mycket stora och kan även variera över tid i en människas liv. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, är ett område med betydelse för alla individers självkänsla, nära relationer och välbefinnande, oavsett ålder, funktionsförmåga, kön, könsidentitet eller könsuttryck och är en av hälsans bestämningsfaktorer. En persons könsidentitet är inte synonym med vad personen har för sexuell läggning.

Homosexuella, bisexuella och transpersoner förföljs och förtrycks i ett stort antal länder i världen, där diskriminerande lagstiftning gör att människor som identifierar sig som hbtq riskerar långa fängelsestraff eller till och med dödsstraff. Personer som nyligen har invandrat till Sverige från något av dessa länder kan ha erfarenheter som gör att hen har svårt att känna förtroende nog för en myndighetsperson att öppet identifiera sig som hbtq. I Sverige avkriminaliserades homosexualitet 1946 och togs bort ur sjukdomsklassifikationen 1979, medan steriliseringskravet för personer som önskar könskorrigering togs bort först den 1 juli 2013.

I det svenska samhället, inklusive sjukvården, lever många människor i en heteronormativ föreställningsvärld, som innebär att man utgår från att alla människor är heterosexuella och att alla familjekonstellationer består av kvinna, man och barn. Om man som läkare tar anamnes och ställer frågor till sin patient utifrån en heteronormativ utgångspunkt riskerar man att inte se patienten i sitt hela sammanhang och det kan av patienten upplevas som exkluderande. Man missar patientens sociala nätverk och viktiga anhöriga och man kan också missa diagnoser, t.ex. könssjukdomar, eftersom patienten kanske inte vågar berätta om sig själv och sitt liv och om hur eventuella symtom kan ha uppstått. Normkritik handlar om att lyfta fram strukturer som stänger människor ute. Det normkritiska perspektivet är viktigt att förhålla sig till för att alla ska känna sig inkluderade och tilltalade oavsett exempelvis kön, sexualitet, funktion, religion eller etnicitet.

Problem kring könsidentiteten eller den sexuella orienteringen kan vara en viktig faktor hos patienter som söker för depressiva besvär, har ensamhetsproblematik, samlevnadssvårigheter eller har utsatts för oprovocerat våld på gatan eller i hemmet. Detta gäller oavsett ålder.

Begrepp

Upp

Nedan följer ett antal begrepp som man bör vara förtrogen med om man vill förbättra kontakten med och omhändertagandet av patienter som inte uppfyller heteronormen.

Homosexuell är den person som känner sig emotionellt och sexuellt dragen till personer av det egna könet.

Bisexuell är den person som känner sig emotionellt och sexuellt dragen till personer av båda könen.

Heterosexuell är den person som känner sig emotionellt och sexuellt dragen till personer av det motsatta könet.

Cisperson är den som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet.

Ickebinär är den person som identifierar sig som mellan, bortom eller med båda könskategorierna kvinna/man.

Transsexuell är den person som inte känner sig tillfreds med det biologiska kön som personen är född med, som identifierar sig som tillhörande det motsatta könet och som därför har bytt eller har en stark önskan om att byta kön. Detta är en medicinsk diagnos. Det har inget med en persons sexuella läggning att göra. En transsexuell person kan vara hetero-, bi-, pan-, homo-, asexuell eller något annat.

Asexuell är den person som aldrig eller under en period inte känner sexuell attraktion, inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra fysiskt i sin sexuella praktik.

Transvestit är en person som klär sig i eller använder sig av andra attribut som traditionellt används av män respektive kvinnor.

Transperson är en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön hen har fått tilldelat vid födseln. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.

Queer är en identitet som kan innebära en önskan att inte behöva definiera sitt kön eller sin sexuella läggning, medan en del använder queer som ett sätt att beskriva sin könsidentitet eller sin sexualitet.

Bög - en homosexuell man.

Lesbisk, flata - en homosexuell kvinna.

Komma ut är ett utvecklingspsykologiskt begrepp som avser den process det innebär att göra klart för sig själv och för sin omgivning att man inte uppfyller den hetero-/homosexuella normen, att ta konsekvenserna av detta och att acceptera sig själv som den man känner att man är avseende den sexuella orienteringen.

Tips när du tar anamnes

Upp

Ha ett normkritiskt förhållningssätt och lyssna öppet

Vid STI-provtagning: Fråga efter vilka sexuella praktiker patienten haft som kan vara relevanta vid val av provtagningslokal (vaginalt, rektalt eller svalg). Utgå från att sexuell aktivitet kan förekomma i alla vuxna människors liv, även hos äldre.

Ställ öppna frågor om sexualitet såsom:

  • Lever du ihop med någon partner? Berätta gärna.
  • Hur är det med samlivet och intimiteten? Är du sexuellt aktiv, med dig själv eller annan person? Om ja, fungerar det som du önskar eller skulle du vilja ha det annorlunda på något sätt? Berätta lite, om du vill.
  • Berätta lite om dina närstående, om vilka du har omkring dig.
  • Bra att tidigt informera patienten vid förskrivning av vissa läkemedel som kan ge sexuella biverkningar, t.ex. vid antidepressiva.
  • Bra att informera patienten om att vid vissa diagnoser kan sexualiteten påverkas, bjud in till att prata om det, t.ex. vid nyupptäckt diabetes.
  • Kom ihåg att t.ex. erektionsproblem eller nedsatt lust kan vara tidiga symtom på diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, depression och hormonrubbningar.

Litteratur och länkar

  • Hälsorelaterade problem hos HBT-personer, Allmänmedicin, andra utgåvan (Red Hunskår S, Hovelius B), Studentlitteratur, 2015
  • Guidelines for Transgender Care (Bockting WO, Goldberg JM), Haworth Medical Press, Bingham NY, 2006
  • Hbt-policy 2011-2016, Region Stockholm
  • RFSL stödmottagning (f.d. RFSL:s brottsofferjour), telefon: 020-34 13 16

Transsexualitet och könsdysfori

Upp

Remiss till specialistläkare

Om du har en patient som vill utredas för sin transsexualism eller könsdysfori, remittera patienten till:
ANOVA, Kliniken för andrologi, sexualmedicin och transmedicin

Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Norra Stationsgatan 69

Astrid Lindgrens barnsjukhus har även ett team som bedömer personer under 18 år.

Om personen först vill diskutera problematiken utan direkta åtgärder på en gång kan man remittera till HBT-hälsan, Södersjukhuset.

Remissinnehåll: Beskrivning av patientens problematik.

Differentialdiagnos

Personer med schizofreni och autismspektrumtillstånd kan ha funderingar över sin sexuella identitet och orientering, som del av den osäkra egna kropps- och personlighetsuppfattningen.

Komma ut-processen

Upp

Remiss till specialistläkare

Om du har en patient som vill ha hjälp i sin komma ut-process, remittera till HBT-hälsan, Södersjukhuset eller till kurator, psykolog, psykiatriker eller sexolog som har intresse och kunskaper inom detta område.

Remissinnehåll: Beskrivning av patientens problematik.

Om dokumentet: Hbtq

Författare:
Sven Grützmeier, överläkare, ANOVA-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Jonas Tovi, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Farsta
Granskat av:
Charlotte Oja, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Farsta, Åsa Niper, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Farsta, Wahid Hakimi, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Vårberg, Eva Westerberg, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Slussen, Håkan Nilsson, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Gubbängen
Referenser:
HBT-frågor i sjukvården. Westerståhl A och Grützmeier S. Studenlitteratur 2013.
Transsexualism och könsdysfori. Dheine C och Arver S (red Stefan Arver). Studentlitteratur 2017.
Publicerat:
April 2013
Uppdaterat:
Maj 2019