Social fobi

Vårdnivå/remiss

Upp

Akut

Social fobi föranleder sällan eller aldrig akut kontakt med sjukvården (till skillnad från exempelvis paniksyndrom). Undantag då en samtidig (sekundär) depression föranleder akutpsykiatrisk bedömning av suicidrisk.

Specialist i allmänmedicin

  • Bedömning
  • Utredning
  • Ge information
  • Behandling

Remiss till kognitiv beteendeterapi (KBT)

Remissinnehåll

  • Diagnos
  • Sökanledning
  • Grad av besvär

Remiss till eller samråd med psykiatrisk öppenvård eller beroendevård

  • Mångårig sjukdom med kroniskt undvikande och funktionsnedsättning
  • Ingen förbättring inom 3 månader med insatt behandling
  • Samtidigt missbruk
  • Uttalad depression

Spesamgruppen för psykiatri

Sjukskrivning

Upp

Kan och bör, i de allra flesta fall, undvikas då det är stor risk att det agorafoba undvikandet ytterligare befästs.

Att tänka på vid sjukskrivning
Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Social fobi

Symtom

Upp

Ångest och ångestsyndrom, definitioner och allmänna riktlinjer

Ångest innebär obehagliga och skrämmande kroppsliga och mentala symtom som liknar dem som uppkommer vid ett verkligt hot mot individens liv och säkerhet.

Ångestreaktioner är vanliga, dels som enstaka fenomen, dels som en del av symtombilden vid de flesta psykiatriska sjukdomstillstånd och som sekundärsymtom vid många kroppsliga sjukdomar (tex astma och hjärtsjukdomar).

När ångestmanifestationen bedöms vara primär, är återkommande och orsakar funktionsnedsättning och lidande så talar vi om ångestsyndrom eller ångestsjukdomar.


Ångestsyndromen indelas i huvudsak enligt följande


Symtom och diagnostik vid social fobi

Social fobi kännetecknas av stark rädsla och ångestreaktioner i situationer av verklig eller upplevd granskning vid prestationssituationer eller i social interaktion. Rädslan leder till undvikande av de fruktade situationerna och i förlängningen till funktionsinskränkning socialt och arbetsmässigt. Gränsen mot blyghet är flytande och avgörs av grad av lidande och funktionsnedsättning. Man skiljer mellan specifik social fobi som begränsar sig till enstaka sociala prestationssituationer (exempelvis att tala inför andra) och generaliserad social fobi som innebär rädsla och undvikande i de flesta sociala situationer.

Diagnosen underlättas genom strukturerad diagnostisk intervju - MINI - som kan omfatta genomgång av alla moduler som täcker in de vanligaste psykiatriska sjukdomarna, eller fokusera på social fobi-modulen som tar några minuter att genomföra. När diagnosen är fastställd eller om misstanke föreligger så kan skattning av symtombörda göras med självskattningsinstrument LSAS (Liebowitz Social Anxiety Scale).

För fullständiga diagnoskriterier, se ICD-10 eller vårdprogram Ångestsyndrom, SLL, sid 33.

Epidemiologi

Upp

Cirka 12% livstidsrisk. Vanligare hos kvinnor.

Riskfaktorer

Upp

Ärftlighetsindex beräknas till cirka 30% och övriga 70% av förklaringsvärdet står miljöfaktorer för. Blyghet och så kallad beteendeinihibition i barndomen föregår ofta social fobi i vuxen ålder.

Differentialdiagnos

Upp

Panikattacker kan förekomma vid social fobi men är då inte oväntade som vid paniksyndrom utan är en reaktion inför, eller under, en social exponering.

Individer med paniksyndrom undviker ofta sociala situationer, inte på grund av rädsla att bli kritiskt granskade utan av rädsla att få en panikattack och inte få snabb hjälp eller snabbt kunna ta sig från platsen. Vid generaliserat ångestsyndrom (GAD) finns ofta en oro inför sociala situationer men oron är då global, det vill säga förekommer inför de flesta områden i livet.

Depression kan leda till social isolering men då i första hand på grund av lustlöshet och låg energinivå.

Social tillbakadragenhet vid autismspektrumstörning kan vara svår att skilja från social fobi och inte sällan är det bristande effekt av sedvanlig behandling som ger ledtrådar till diagnosen.

Dysmorfofobi (BDD) (se vårdprogram Ångestsyndrom, SLL, sid 64) och stamning är tillstånd som kan leda till så kallad sekundär social fobi.

Utredning

Upp

Att överväga vid bedömning och utredning av misstänkt ångestsyndrom

"The pharmacological treatment of anxiety disorders", D. Baldwin, 2005


Begränsad utredning inkluderande somatiskt status och lab-status. Anamnes kompletterad med alkoholscreening och drogscreening, strukturerad diagnostik och skattning enligt beskrivning ovan. Se även riktlinjer för utredning i vårdprogram Ångestsyndrom, SLL, sid 9-10.

Behandling

Upp

Psykologisk behandling

Kognitiv beteendeterapi (KBT) utgör förstahandsbehandling. Internetförmedlad KBT finns tillgänglig för personer bosatta inom Stockholms läns landsting. På Internetpsykiatri finns information om behandlingen och här kan patienten själv anmäla sig, remiss behövs inte. Där KBT kan erbjudas i primärvård sker behandling med fördel på denna vårdnivå. Vid behov rekommenderas patienten att söka privat legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning. Det finns också möjlighet att hänvisa till utbildningsterapier vid psykoterapiutbildningar med inrikting på KBT som erbjuds till en lägre kostnad vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Läkemedelsbehandling

I första hand med SSRI. För utförligare beskrivning, se vårdprogram Ångestsyndrom, SLL, sid 28-29.

Fysisk träning

Se Fysisk aktivitet på recept - FaR.

Uppföljning

Upp
  • Behandlingsutvärdering med stöd av symtomskattning LSAS (Liebowitz Social Anxiety Scale)
  • Vid läkemedelsbehandling tätare uppföljning (eller god telefontillgänglighet) under insättnings- och inställningsfas, vanligtvis 2-4 veckor, därefter glesare. Behandlingstid minst 12 månader, därefter - vid fullgott behandlingssvar och stabilt läge - försök till nedtrappning och utsättning. Kompletterande KBT-behandling kan eventuellt förkorta läkemedelsbehandlingen
  • Vid KBT, uppföljning och utvärdering efter avslutad behandling (10-12 veckor i normalfallet)

Komplikationer

Upp
  • Utan behandling, risk för undvikande med konsekvenser för socialt och arbetsmässigt fungerande
  • Ökad risk att utveckla sekundär depression
  • Ökad risk utveckla ett sekundärt alkohol- och drogmissbruk

Kvalitetsindikatorer

Upp
  • Tillgång till KBT-kompetens på vårdcentral
  • Andel patienter som utreds med strukturerad intervju
  • Andel patienter som följs med skattningsinstrument

Om dokumentet: Social fobi

Författare:
Sergej Andreewitch, psykiater, överläkare, Mottagningen för Tvångssyndrom och Internetpsykiatri, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Granskat av:
Kersti Ejeby, distriktsläkare, Gustavsbergs vårdcentral, Klara Sternbrink, leg psykolog, Gustavsbergs vårdcentral och expertrådet för psykiatriska sjukdomar i Stockholms läns läkemedelskommitté
Publicerat:
September 2012
Uppdaterat:
December 2014