Autism

Vårdnivå/remiss

Upp

Inledning

Autism, även kallat autismspektrumtillstånd/Autism Spectrum Disorder (ASD) är en utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse med debut i barndomen som utmärks av varaktiga brister i förmåga till social kommunikation och interaktion samt begränsade, repetitiva beteendemönster, intressen och aktiviteter.

Autism förekommer ofta samtidigt med andra utvecklingsrelaterade problem såsom ADHD och/eller utvecklingsstörning. Aspergers syndrom betraktas som en undergrupp av autism och karakteriseras av en förhållandevis normal språklig och kognitiv utveckling. Läs mer om autism på webbplatsen Autismforum.

Personer med autism/ASD har möjlighet att söka stöd från habiliteringen och ingår i LSS personkrets 1, se även Utvecklingsstörning - definition, lagar, intyg. I och med att omsorgslagen ersattes av LSS 1994 har personer med autism och/eller utvecklingsstörning inte längre tillgång till läkarvård via omsorgen, utan ska handläggas inom den ordinarie sjukvården.

Kommunerna övertog vårdansvaret (sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut) i boenden med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS den 1 oktober 2015. För läkarinsatserna ansvarar husläkaren eller husläkarmottagningen där personen är listad. För mer information om kommunens och landstingets uppdrag för dessa personer se avsnittet Utvecklingsstörning - definition, lagar och intyg. För personer i LSS:s målgrupp med eget boende med/utan personlig assistans har kommunerna fortfarande inget vårdansvar.


Specialist i allmänmedicin

Primärvården ansvarar för medicinsk uppföljning och behandling, remiss till andra specialister vid behov och samordning av patientens kontakter inom vård och omsorg. Primärvården behöver också kunna utfärda intyg för olika ändamål, se även avsnittet Utvecklingsstörning - definition, lagar, intyg.

Det är vanligt att personer med autism även har andra typer av funktionsnedsättningar, vilket ställer krav på samarbete mellan olika vårdgivare. Det är ofta relevant med remiss till andra specialister.

Patienten kan samtidigt ha insatser från exempelvis kommun, primärvård, psykiatri och habilitering. När flera aktörer är engagerade, kan nätverksmöte för att klargöra ansvarsfördelning vara nödvändigt. När den enskilde har behov av insatser från både kommun och landsting kan en samordnad individuell plan (SIP) initieras.

Vid behov av kompletterande information om diagnos och tidigare sjukdomshistoria, kontakta med patientens godkännande en anhörig, god man eller förvaltare som kan upplysa om patientens tidigare vårdkontakter.

Barn och ungdomar upp till 18 år

Upptäckarnivån för autism och andra utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser är föräldrar, förskola/skola/fritids, BVC, skolhälsovård, logoped, lekotek, barnmedicin och barnpsykiatri.

Remiss för utredning av misstänkt autism hos barn och ungdomar

Första bedömning ska göras av barnläkarkonsult inom Barnhälsovården eller skolläkare inom Elevhälsan. Därefter kan remiss skickas till barnmedicinska verksamheter:

  • Barnmedicinska mottagningar (BUMM) i öppenvård
  • NU-teamet på Sachsska barnsjukhuset och KNUT-teamet på Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge
  • Barnpsykiatriska öppenvårdsmottagningar (BUP)
  • Lokala remissgrupper. Hit skickas remissen om det är tveksamt om den ska till BUMM eller BUP.

Se vad BUMM och BUP utreder.

Se även riktlinjen Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning i Stockholms län, remissblankett (BUP).

Vuxna över 18 år

Vid misstanke om odiagnostiserad autism och/eller annan funktionsavvikelse och då patienten bedöms ha behov av stödinsatser, remiss enligt nedan:

Remiss till psykiatrisk öppenvårdsmottagning för vuxna

För bedömning och utredning avseende autism eller annat utvecklingsrelaterat tillstånd, förekomst av eventuell samsjuklighet.

Remissinnehåll

  • Frågeställning med uppgift om syfte med utredningen, initiativtagare, patientens inställning
  • Resultat av ev. tidigare utredning, anamnestiska data, status och provresultat i enlighet med avsnittet "Utredning" nedan
  • Uppgift om eventuellt tidigare/pågående missbruk

Remiss till lokal beroendemottagning

För bedömning och utredning avseende autism eller annat utvecklingsrelaterat tillstånd vid samtidigt missbruk/beroende.

Remissinnehåll

  • Som till psykiatrisk öppenvårdsmottagning ovan

Remiss till specialist i allmänmedicin

När patienten inte är i behov av psykiatrins behandlingsresurser och/eller då kontakten med psykiatrisk öppenvård upphört.

För behandling av andra somatiska eller psykiatriska sjukdomar hos patienter med autism.

Remiss till habilitering - kontaktuppgifter

Habilitering & Hälsa

Habilitering & Hälsa har fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer, logopeder, specialpedagoger (inga läkare eller sjuksköterskor) vid habiliteringscenter i hela länet. Ansökan om habiliteringsinsatser görs via remiss eller egen ansökan. Dokumentation om funktionsnedsättningen krävs.

Se information om mottagningar.

Se information om habiliteringens stöd för vuxna med autism utan samtidig utvecklingsstörning.

Remiss till VUB-teamet - kontaktuppgifter

VUB-teamet, Polhemsgatan 34, 112 30 Stockholm tar emot remiss från primärvårdsläkare eller psykiater vid svåra beteendeproblem hos vuxna med autism och samtidig utvecklingsstörning, där insatser från primärvård, psykiatri och habilitering inte är tillräckliga, Se även avsnittet Beteendeproblem nedan.

Spesamgruppen för psykiatri

Sjukskrivning

Upp

Många personer med autism utan utvecklingsstörning vill och kan arbeta. Dock kan särskild anpassning av arbetsuppgifter, -tempo och -miljö behövas, ibland med stöd av hjälpmedel.

Personer med autism är ofta lätt uttröttbara och har stort behov av vilopauser för att kunna fungera i arbete. Sjukskrivning på deltid, varaktigt eller under kortare perioder, kan vara indicerad.

Personer med svårare former av autism, särskilt tillsammans med utvecklingsstörning, har vanligen en funktionsnedsättning som medför ett varaktigt hinder för förvärvsarbete.

Samsjuklighet: Föreligger samsjuklighet bör arbetsförmågan även bedömas utifrån rekommendation för det tillståndet, med beaktande av den belastning som autism i kombination med samsjuklighet innebär.

Försäkringskassans webbplats finns blanketter för sjukvården.

Symtom

Upp

Symtom på autism är nedsatt förmåga till ömsesidig social interaktion och kommunikation, nedsatt föreställningsförmåga samt begränsade och repetitiva beteendemönster och intressen i varierande grad. Många patienter med autism har också bristande förmåga till automatisering och generalisering av förmågor i vardagen, samt perceptionsstörningar, det vill säga över- eller underkänslighet för olika sinnesintryck.

Könsskillnader

Flickor har som grupp bättre utvecklade sociala förmågor, vilket ibland kan dölja ett autismspektrumtillstånd. Vid mer noggrann penetration av svårigheterna framkommer dock samma problem med social ömsesidighet som hos pojkar. Könsskillnader i hur symtomen kommer till uttryck tenderar att kvarstå i vuxen ålder. 

Förlopp

Medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning utan tydligt insjuknande. Symtom kan visa sig redan under småbarnsåren i form av avvikande beteende såsom kontaktsvårigheter, stereotypt beteende, svårigheter med sömn och mat samt att utvecklingen av kommunikation och socialt samspel är försenad eller saknas. I vissa fall kan utvecklingssteg som redan har uppnåtts gå förlorade. Vid Aspergers syndrom/autism utan utvecklingsstörning kan svårigheterna bli tydliga först under skolåldern eller senare. Autism är i regel en livslång funktionsnedsättning. Vid autism med utvecklingsstörning kan ibland ske en försämring under tonår eller vuxenliv, speciellt vid bristande stimulans och träning av funktioner. Vid Aspergers syndrom/autism utan utvecklingsstörning ses ofta en fortsatt utveckling av sociala och kommunikativa förmågor under hela livet.

Epidemiologi

Upp

Prevalens cirka 1-1,5% enligt tidigare studier. En stor registerstudie i Stockholm 2011 visade betydligt högre prevalens då 2,6% av länets tonåringar hade diagnosen autism. Cirka 25% har samtidig utvecklingsstörning. Vanligare hos pojkar/män, möjligen underdiagnostiserat hos flickor/kvinnor. Många vuxna är ännu odiagnostiserade.

Att incidensen synes öka kan bero på de krav som ställs på förmåga och prestation i skola och arbetsliv och på den generellt ökade medvetenheten om tillståndet, framförallt inom vård och skola (hos förskole-/skolpersonal, BVC- och övrig vårdpersonal).

Riskfaktorer

Upp

Ärftlighet dominerar. Genetiska syndrom ligger bakom i vissa fall, se Ovanliga diagnoser (Socialstyrelsen). Andra kända riskfaktorer är exponering för alkohol och vissa läkemedel under fosterstadiet, hög ålder hos föräldrarna, förlossningskomplikationer och prematuritet.

Differentialdiagnos

Upp
  • Utvecklingsstörning, svagbegåvning
  • Svår språkstörning
  • ADHD
  • Tics/Tourettes syndrom
  • Tvångssyndrom (OCD), social fobi
  • Depression
  • Anorexia nervosa/svåra svälttillstånd
  • Schizofreni/annan psykossjukdom
  • Psykopati

Ovanstående förekommer även som samsjuklighet vid autism.

Utredning

Upp

Tidig upptäckt och tidiga stödinsatser kan underlätta utvecklingen, minska risken för misslyckande i skola, arbete och relationer, och sannolikt också minska risken för konsekvenser som isolering och psykisk ohälsa.

Inom primärvård

Framkommer skäl att misstänka autism - via den vuxne patienten själv, eller via föräldrar till omyndiga barn - och problemen föranleder behov av stödinsatser, görs primär utredning enlig nedan som underlag för remiss till specialiserad vård (se även rubrik Vårdnivå/remiss ovan). För vuxna patienter görs även screening för missbruk med AUDIT och DUDIT. Vid anamnes på depressiva symtom även MADRS-S. Använd gärna befintliga webbskattningar i TakeCare.

Anamnes

  • Aktuella symtom/problem
  • Symtomdebut, ålder
  • Funktionsnedsättning inom olika områden (förskola/skola/arbete, fritid, hem, relationer)
  • Hereditet, andra i familjen med liknande problem
  • Tidigare och nuvarande sjukdomar
  • Tidigare utredning, diagnos, behandling, stödinsatser
  • Pågående vårdkontakter
  • Läkemedel
  • Eventuellt missbruk

Status

Allmäntillstånd, hjärta/lungor, BMI, neurologi, eventuellt yttre stigmata som inger misstanke om kromosomavvikelse

Labprover

Rutinprover inklusive TSH, för vuxna även ferritin, kobalamin, vitamin D och CDT.

Inom specialiserad vård

Utredningens syfte och frågeställning ska vara tydlig och formuleras tillsammans med barnet och föräldrarna respektive den vuxna patienten.

Den neuropsykiatriska utredningen innefattar: Anamnes inklusive anhörigintervju med uppgifter om graviditet och förlossning, eventuella komplikationer, spädbarnsår, kognitiv-, social-, motorisk- och språklig utveckling, koncentration och inlärning, temperament och eventuell bristande impulskontroll, fungerande under förskole- och skolåldern, eftergymnasial utbildning, förvärvsarbete och sociala relationer.

Andra somatiska och psykiska störningar som bättre kan förklara symtom och funktionsnedsättning ska uteslutas.

Psykiatrisk och somatisk status, neuropsykologiska test (allmän begåvning, exekutiva funktioner mm), frågeformulär och skattningsskalor som komplement till anamnesen, strukturerad beteendebedömning samt funktionsbedömning i vardaglig aktivitet kan ingå i utredningen.

Utredningsteamet gör sedan en sammanfattande bedömning, med återföring av resultatet till patienten/familjen. Tillsammans med patienten/familjen planeras för fortsatt stöd och uppföljning.

Behandling

Upp

Läkemedel

Det finns ingen läkemedelsbehandling som lindrar autism i sig. Eventuell medicinering bör vara inriktad mot specifika symtom och samsjuklighetstillstånd. Många patienter med autism är känsliga för mediciner och kan få såväl effekter som biverkningar av lägre medicindoser än andra. Paradoxala reaktioner förekommer.

Psykologisk behandling

Vissa patienter behöver psykologiskt stöd inom primärvård, psykiatri eller habilitering, ofta med fokus på stärkt självkänsla efter åratals sociala misslyckanden och kritik från omgivningen. Samtidig depression, utmattning och ångesttillstånd kan också utgöra indikation för psykologisk behandling i primärvård eller psykiatri. Alla psykologiska behandlings- och stödinsatser måste ske med anpassning till patientens annorlunda kommunikation, informationsbearbetning och svårigheter att föreställa sig andras tankar, känslor och avsikter.

Habilitering

Barn och vuxna med autism har möjlighet att få stöd från ett habiliteringscenter. Insatserna riktar sig till patienten, närstående och i förekommande fall även personal i patientens närmiljö. Exempel på insatser som kan erbjudas är rådgivning, psykopedagogiska insatser individuellt och i grupp, träning och utveckling av färdigheter samt utprovning av kognitivt och kommunikativt stöd och hjälpmedel. Habiliteringsplanering görs i samråd med patienten efter en individuell behovsutredning. Se även Habilitering & Hälsa (länk) och rubrik Vårdnivå/remiss ovan.

Uppföljning

Upp

Vid genetiska syndrom uppföljning enligt rekommendation i Ovanliga diagnoser (Socialstyrelsen).

I övrigt behöver patienter med autism följas i primärvården med avseende på somatisk och psykisk hälsa. Behoven varierar beroende på grad av funktionsnedsättning och samsjuklighet.

Personer med autism har ofta svårt att ta hand om sin hälsa, att söka vård och att ge anamnes på grund av bland annat brister i kroppsuppfattning, kommunikations- och föreställningsförmåga. Vissa är mycket känsliga för beröring och därmed svårundersökta. Ta gärna hjälp av medföljande anhörig/personal.

Checklista för uppföljning

  • Nytillkomna somatiska eller psykiatriska symtom, behov av behandling
  • Alkohol, narkotika, tobak
  • Kost, motion, sömn
  • Eventuella läkemedel, recept
  • Behov av intyg
  • Kontakt med habilitering, andra specialister
  • Insatser från kommun, övrigt samhällsstöd
  • Berörda minderåriga
  • Behov av SIP/samordnad vårdplanering

Komplikationer

Upp

ADHD och psykisk sjukdom

Andra utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser såsom ADHD är vanligt förekommande hos personer med autism. Cirka en tredjedel av patienter med autism har även ADHD. För mer information, se vårdprogram ADHD.

Vanliga psykiatriska sjukdomar såsom depression, ångestsyndrom, ätstörning, missbruk och psykossjukdom är också överrepresenterade hos personer med autism. Diagnostik av psykisk sjukdom kan vara svår i denna grupp. Det finns en kraftigt förhöjd suicidrisk hos personer med autism utan utvecklingsstörning, sannolikt delvis på grund av hög förekomst av psykisk sjukdom. Se även Psykiatriska diagnoser i Viss.

Beteendeproblem

Till följd av de grundläggande svårigheterna vid autism, ofta i kombination med olämplig miljö, olämpligt bemötande, alltför höga krav eller brist på meningsfull sysselsättning, kan problemskapande beteende uppstå. Detta gäller särskilt för personer med samtidig utvecklingsstörning. Det kan exempelvis handla om oro, agitation, våldsamhet, självskada, matvägran, katatoni eller mutism, kanske i samband med en förändring av rutiner. Dessa situationer löses helst i ett samarbete mellan primärvård, psykiatri och habilitering och i dialog med övriga nätverket: anhöriga och kommunens personal eller personliga assistenter.

För handläggning se Primärvårdens roll vid beteendeproblem i Utvecklingsstörning – primärvårdens roll

Vid svåra problemskapande beteenden hos patienter med samtidig utvecklingsstörning, där åtgärder från primärvården, psykiatrin och Habilitering och Hälsa inte har varit tillräckliga, kan VUB-teamet (Vuxna med Utvecklingsstörning och grav Beteendeavvikelse) konsulteras.

Om dokumentet: Autism

Författare:
Annika Brar, habiliteringsläkare, Habilitering & Hälsa i Stockholms läns landsting
Granskat av:
Chris Rodhner, distriktsläkare, Stureby vårdcentral
Publicerat:
Mars 2017