Spänningshuvudvärk

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

  • Bekräftelse av diagnosen enligt IHS kriterier
  • Analys av utlösande orsaker för den aktuella patienten
  • Information till patienten om mekanismer för hur vid huvudvärk av spänningstyp uupstår och vikten av ickefarmakologisk behandling
  • Initiera kontakt med sjukgymnast, kurator för samtal, tandläkare m fl vid behov
  • Ordination av farmaka (sparsamt)
  • Bedömning om eventuell psykiatrisk problematik och behov av behandling
  • Uppföljning av given behandling

Remiss till sjukgymnast

Avslappningsteknik, eventuellt alternativa metoder. Stöd i egenvård.

Remiss till specialist i neurologi

Vid:

  • Osäker diagnos - fyller ej IHS kriterier (se nedan)
  • Otillfredsställande effekt eller svåra biverkningar av rekommenderad behandling
  • Svårbehandlad kronisk huvudvärk med läkemedelsöveranvändning eller kombinationshuvudvärk (migrän+ spänningshuvudvärk) där medicinering/avvänjning och behandlingsförsök hos sjukgymnast/kurator inte lyckats
  • Annan sjukdom eller medicinering som kan komplicera behandlingen

Remissinnehåll

  • Vilken diagnos?
  • Finns ytterligare utredningsbehov? CT hjärna alternativt MRT hjärna/halsrygg bör vara gjort inför remiss
  • Vilken behandling föreslås?
  • Sociala uppgifter av betydelse
  • Symtombeskrivning, tidpunkt för debut, förändring, frekvens, påverkan på arbete/hem och familj/socialt liv och umgänge
  • Utförd utredning (när, var, vad) med kopior på svaren, även lab
  • Tidigare ickefarmakologisk och farmakologisk behandling (doser, hur länge, effekt)
  • Övriga sjukdomar och läkemedel av betydelse

Remiss till akutmottagning

Ej indicerat vid typisk huvudvärk av spänningstyp.

Återremiss till specialist i allmänmedicin

Efter bedömning återgår i regel patienterna till sin husläkare. De får vid specialistkonsultationen rekommendation om lämplig behandlingsstrategi som sedan kan skötas via ordinarie läkare eller i egenvård.

Remissinnehåll

  • Information om utförd utredning
  • Behandlingsförslag, i första hand ickefarmakologisk behandling och allmänna råd
  • Förslag på strategi vid otillfredsställande effekt i framtiden
  • Given medicinering, aktuella recept, dosering samt behandlingsduration
  • Förslag hur uppföljning skall ske och hur ofta (huvudvärksdagbok, lista på tablettintag mm)

Spesamgruppen för neurologi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Undvik långvarig sjukskrivning och använd stegvis ökad arbetsgrad. Uppmärksamma och behandla sömnstörningar, psykiska reaktioner eller associerade psykiatriska sjukdomar.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Sjukskrivningens omfattning och varaktighet är kopplad till arbetets art.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Ange behov av arbetslivsinriktad rehabilitering med andra arbetsuppgifter eller omskolning vid kroniska besvär.

Rekommenderad tid för sjukskrivning se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Huvudvärk av spänningstyp

Förkom


Ansvaret för patientens eventuella sjukskrivning kvarstannar hos allmänläkaren om konsultationen hos neurolog är kortvarig: 1-2 besök.

Om neurologen är behandlande läkare under en längre tid (se ovan) övertar neurologen ansvaret för sjukskrivning fram till dess att patienten återremitterats till allmänläkare.

Undantag om det handlar om en multisjuk patient, då sjukskrivningsansvaret kvarstannar hos allmänläkaren.

Symtom

Upp

Huvudvärk av spänningstyp är vanligen episodisk med en duration från 30 minuter till 1 vecka. Huvudvärken är vanligen mild och kan ibland beskrivas som ett tryck snarare än smärta. Den kan också vara molande. Värken känns ofta som ett järnband runt huvudet eller som en alltför trång mössa. Illamående hör inte till bilden men aptitleda är relativt vanligt. Irritation av ljud alternativt ljus förkommer men inte båda. Fysisk aktivitet kan ibland lindra besvären men många föredrar att vila.

Några få procent av befolkningen har kronisk huvudvärk av spänningstyp, vilket innebär huvudvärk mer än 15 dagar per månad i minst 3 månader (>180 dagar per år).

De flesta söker aldrig läkare. De har ställt sin egen diagnos och kallar den vanlig huvudvärk eller spänningshuvudvärk. Klarar sig med receptfria läkemedel. Efter diagnos kan de flesta återgå i egenvård

Orsaker: Ett psykiskt spänningstillstånd med oförmåga slappna av i stressade situationer. Centralnervösa mekanismer involveras vid den kroniska formen.

Diagnostiska kriterier för huvudvärk av spänningstyp

Frekvent episodisk huvudvärk av spänningstyp

A. Minst 10 episoder, förekommande minst en men färre än 15 dagar per månad, under minst 3 månader och som uppfyller kriterierna B-D.

B. Huvudvärk under 30 minuter-7 dagar (obehandlad eller efter otillräcklig behandling).

C. Huvudvärk som uppfyller minst två av följande:

  1. Bilateral lokalisation (dubbelsidig)
  2. Pressande, tryckande (inte pulserande)
  3. Lätt till måttlig intensitet
  4. Förvärras inte vid gång i trappor eller liknande fysisk aktivitet

D. Båda av följande:

  1. Varken illamående eller kräkning (matleda kan förekomma)
  2. Inte både ljus- och ljudkänslighet (endera får förekomma)

E. Annan neurologisk sjukdom utesluten genom anamnes, allmänsomatiskt och neurologiskt status och där så erfordras lämplig kompletterande utredning.

Kronisk huvudvärk av spänningstyp

A. Huvudvärk förekommande minst 15 dagar per månad under i genomsnitt minst 3 månader (≥180 dagar/år) och som uppfyller kriterierna B-D.

B. Huvudvärk som varar under flera timmar eller är kontinuerlig.

C. Huvudvärk som uppfyller minst två av följande:

  1. Bilateral lokalisation (dubbelsidig)
  2. Pressande, tryckande (inte pulserande)
  3. Lätt till måttlig intensitet
  4. Förvärras ej vid gång i trappor eller liknande fysisk aktivitet

D. Båda av följande:

  1. Inte mer än en av följande: ljuskänslighet, ljudkänslighet, lätt illamående
  2. Avsaknad av måttligt till svårt illamående, eller kräkningar

E. Annan neurologisk sjukdom utesluten genom anamnes, allmänsomatiskt och neurologiskt status och där så erfordras lämplig kompletterande utredning.

Prognos: Ofta god.

Epidemiologi

Upp

Kan debutera i småbarnsåren. Lika vanligt hos pojkar som flickor till puberteten, därefter något vanligare hos flickor och vuxna kvinnor.

Ettårsprevalensen för episodisk huvudvärk av spänningstyp är cirka 20% och för kronisk huvudvärk av spänningstyp cirka 3%.

Nytillkommen huvudvärk hos äldre är ytterst sällan spänningshuvudvärk och bör alltid utredas för att utesluta bakomliggande sjukdom.

Riskfaktorer

Upp

Provocerande faktorer

  • Stress (mental, psykosocial)
  • Frekvent migrän
  • Depression, sömnstörning
  • Monoton arbetsställning, felaktig ickeergonomisk arbetsställning, kontinuerlig muskelanspänning
  • Bruxism, käkpressning
  • Illasittande glasögon, översynthet, latent skelning
  • Dålig hörsel
  • Rygg-nackbesvär
  • Övervikt med eventull sömnapnéproblematik

Differentialdiagnos

Upp
  • Lindrig migrän
  • Läkemedelsutlöst huvudvärk (överanvändning av analgetika speciellt kombinationsmedel men även triptaner vid migrän, biverkan av andra läkemedel, se också Läkemedelsberoende
  • Cervikogen huvudvärk
  • Fortledd smärta från ögon, öron, nacke, tänder, bett, hud mm

Utredning

Upp
  • Noggrann anamnes för att fånga IHS-kriterier, eventuella problem med tänder, bett, syn, hörsel, nacke, rygg mm, nedstämdhet, socialt, privat/arbete, läkemedelsanvändning
  • Identifiering av utlösande/förvärrande faktorer
  • Allmänt somatiskt och neurologiskt status
  • Palpationsömhet i muskelfästen, över perikraniella muskler är vanligt men förekommer inte hos alla
  • Neurologiskt status skall vara normalt

I atypiska fall specialistbedömning och utredning.

Behandling

Upp

Noggrann undersökning och lugnande förklaring.

Egenvård

Lära patienten undvika utlösande faktorer.
Huvudvärkskalender med registrering av svårighetsgrad dag för dag (1-3 motsvarande lindrig, måttlig och svår huvudvärk), läkemedelsintag, effekt av medicin, eventuell påverkan på arbete, hemsysslor eller sociala aktiviteter.

Avslappningsteknik

Lära aktiv avslappning/ avkoppling/ omväxlande arbetsställning/ att ta mikropauser i vardagen, via fysioterapeut och sedan i egenvård.

Farmakologisk behandling

Sparsamt med analgetika, i så fall perifert verkande såsom paracetamol.

Vid kroniska besvär kan förebyggande behandling med amitryptilin 20-30 mg till natten prövas (startdos 10 mg till natten, trappas upp med 10 mg/vecka).

Vid underliggande depression bör denna behandlas på sedvanligt sätt.

Alternativa metoder

Akupunktur.

Uppföljning

Upp
  • Uppföljning av ickefarmakologiska åtgärder och medicinering
  • Genomgång av förd huvudvärkskalender

Komplikationer

Upp
  • Analgetikaöverkonsumtion som kan leda till kronisk daglig huvudvärk (”tabletthuvudvärk”)
  • Negativa konsekvenser för arbete, familj och socialt umgänge

Om dokumentet: Spänningshuvudvärk

Författare:
Elisabet Waldenlind, överläkare, Neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Gäller för Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset och inom primärvården i Stockholms läns landsting
Reviderat:
Ingela Nilsson Remahl, överläkare, Neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 2016
Granskat av:
Eva Karlsson Holm, distriktsläkare, Ektorps vårdcentral
Publicerat:
Oktober 2006
Uppdaterat:
Juni 2016