Senskideåkommor

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

  • Utredning, diagnos - differentialdiagnos
  • Sköta konservativ behandling och uppföljning

Remiss till specialist i ortopedi, handkirurgi

Operativa ingrepp, uppföljning efter operation.

Remissinnehåll

  • Lokalstatus
  • Grad av besvär arbete/ADL
  • Besvärsduration
  • Andra sjukdomar
  • Genomförda behandlingar

Remiss till arbetsterapeut

Ortoser.

Remiss till sjukgymnast

Rörelsebehandling efter operation.

Spesamgruppen för ortopedi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Samtliga sjukdomar påverkar gripförmågan och finmotorik i varierande omfattning. Vissa diagnoser kan ha långvarigt förlopp och besvären kan variera över tid.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Om du utfärdar sjukintyg, tänk på att precisera hur patientens besvär begränsar förmågan att utföra sitt arbete.

Rekommenderad tid för sjukskrivning, se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Vissa hand- och handledsbesvär

Förkom

Symtom

Upp

Peritendinit

(Peritendinitis crepitans)

Drabbar oftast tummens och handledens sträcksenor. Ger smärta och rörelseinskränkning. Lokalt ses svullnad, ömhet och krepitationer kring senan.

Tendovaginitis nodosa

(Triggerfinger/-tumme, tendovaginitis stenosans)

Debuterar som ömhet över fingrets böjsena, vanligen i handflatan. Så småningom uppträder upphakningar (triggerfenomen) med smärta då patienten sträcker och böjer fingret som kan låsa sig i flexion.

Då patienten böjer fingret/tummen maximalt och sedan åter sträcker ut kan man över böjsenan volart om MCP-leden palpera ömhet samt ibland förtjockning och känna upphakningstendensen.

I den medfödda formen (se rubrik Epidemiologi) föreligger oftast en permanent extensionsinskränkning i tummens ytterled som står i lätt flexion och inte kan sträcka alls.

Mb de Quervain

(Handledstendinopati)

Smärta, ibland krepitationer i första dorsala senfacket, där senorna löper över processus styloideus radii. Palpation av senorna över processus styloideus radii utlöser smärta. Smärta kan provoceras med maximal passiv ulnardeviering av handleden med tummen invikt under fingrarna (så kallad positiv Finkelstein's test).

Epidemiologi

Upp

Peritendinit

Åkommorna, speciellt peritendiniten, kan vara en följd av upprepade rörelser eller ofysiologiskt rörelsemönster, men vanligen finns ingen klar etiologi.

Tendovaginitis nodosa

Vanligt hos diabetiker och reumatiker. Kan även förekomma hos barn som medfödd åkomma, vanligen i tummen, som uppvisar sträckdefekt i ytterleden.

Mb de Quervain

Drabbar nyförlösta mammor i högre frekvens än andra personer, samt kvinnor i övergångsåldern.

Differentialdiagnos

Upp

Tendovaginitis nodosa

  • Inflammatorisk tendovaginit som delfenomen av ledsjukdom
  • Dupuytrens kontraktur
  • Extensorseneruptur
  • Fingerledsartros

Mb de Quervain

Utredning

Upp

Oftast krävs endast anamnes och palpation, samt eventuellt provokationstest enligt ovan (se rubrik Symtom) för att ställa diagnosen.

Undersökningar

Vid misstanke om ledåkomma kan röntgenundersökning behövas.

Behandling

Upp

Peritendinitis crepitans

  • Avlastning, eventuellt skena
  • Eventuellt intravenös injektion av Heparin 15000 IE/dag tills besvären försvunnit, vanligen 3-4 dagar
  • Eventuellt NSAID i upp till 2 veckor

Tendovaginit

  • I första hand kortisoninjektion kring eller i senskidan i upp till 2 försök, t.ex. 1 ml Depo-Medrol 40 mg med lidocain. Obs! Ej injektion i själva senan eller subkutant. Vanligen bevarad effekt efter 12 månader och likvärdig med operation
  • NSAID i 1-2 veckor kan provas
  • Vid kort anamnes och lindriga symtom kan immobilisering provas i 6 veckor. Detta har mindre sannolikt effekt vid långvariga eller svåra besvär
  • Överväg remiss till handkirurg för kirurgisk behandling om ovan inte fungerar

Mb de Quervain

  • NSAID i akutfasen (någon vecka)
  • Vila och avlastning (2-3 veckor)
  • Vid inflammation längre än ett par veckor: Överväg kortisoninjektion eller remiss till arbetsterapeut för ortos
  • Inflammationen går ofta tillbaka spontant när överbelastningen upphör
  • Överväg remiss till handkirurg för kirurgisk behandling om ovan inte fungerar

Uppföljning

Upp

Efter både konservativ och operativ behandling bör ansvarig läkare kontrollera att patienten blivit besvärsfri och återfått sin normala rörlighet.

Om dokumentet: Senskideåkommor

Författare:
Paul Tordai, biträdande överläkare, Handkirurgiska kliniken, Södersjukhuet
Reviderat:
Kadir Kakili, specialist i allmänmedicin, Doktor Kom Hem, Ove Oksvold, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Slussen, juni 2018
Publicerat:
Juni 1997
Uppdaterat:
Juni 2018