Dupuytrens kontraktur (DC)

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

  • Utredning, diagnos - differentialdiagnos
  • Kontroller av eventuell progress

Remiss till specialistläkare

Behandling vid Dupuytrens sjukdom är aktuell först om sträckdefekten överstiger 30 grader i MCP- och /eller PIP-led. Man brukar undvika att behandla enbart knutor i handflatan eftersom recidivrisk finns efter alla typer av behandling och man vill undvika att behandla för ofta.

Remissinnehåll

  • Lokalstatus med angivande av grad av sträckdefekt i engagerade fingrar samt vilka leder som är engagerade (PIP/MCP-leder). Graden av extensionsdefekt påverkar prioriteringen av remissen. Uppgift om eventuell tidigare kirurgi i handen (recidiv)
  • Grad av besvär arbete/ADL/socialt
  • Andra sjukdomar, tex diabetes eller behandling med blodförtunnande medel, tex Waran eller Plavix
  • Röntgenundersökning är onödig om klar diagnos

Spesamgruppen för ortopedi

Sjukskrivning

Upp

Rekommenderad tid för sjukskrivning, se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Vissa hand- och handledsbesvär

Förkom

Symtom

Upp

Sjukdomen innebär en förtjockning och skrumpning av fascian i handflatan och börjar ofta som en ömmande knuta, vilken av många uppfattas som en valk. Ömheten försvinner småningom men knölen finns kvar. Smärta är mycket ovanlig. Så småningom kan förtjockningen sprida sig, bindvävssträngar bildas och en sträckdefekt uppstår.

Vanligast lokalisation är ring- och lillfingret, men alla fingrar kan engageras. Observera att även om det ter sig som en "spänd sena" så är flexorsenorna aldrig involverade. Förändringar av samma typ kan förekomma på fotsulor, penis och ibland som subkutana förtjockningar på fingrarnas dorsalsida över mellanlederna.

Extensionsdefekt vid Dupuytrens kontraktur

Extensionsdefekt vid Dupuytrens kontraktur.

Epidemiologi

Upp

Sjukdomen är vanligast hos äldre män, finns hos 1/5 av befolkningen över 60 års ålder, men kan debutera betydligt tidigare.

Viss hereditet finns men i övrigt har någon säker etiologi inte kunnat påvisas. Trauma kan troligen påskynda dess debut eller progress.

Differentialdiagnos

Upp

Andra orsaker till inskränkt sträckförmåga måste beaktas, tex:

Ledkontraktur

  • Artros
  • Posttraumatisk
  • Spasticitet efter stroke
  • Annan led- eller muskelsjukdom

Sträcksenskada eller senluxation över MCP-leden: Fingret hänger ner men kan passivt sträckas fullt.

Triggerfinger: Se vårdprogram Senskideåkommor - Tendovaginitis nodosa (under rubrik "Symtom").

Utredning

Upp

Oftast krävs endast anamnes och palpation av förändringarna för att ställa diagnosen.

Behandling

Upp

I nuläget finns ingen säker evidens för vilken behandling som är mest effektiv på sikt. Vid recidiverande Dupuytrens kontraktur krävs oftast operation.

1. Operation

Operation innebär excision av den angripna palmarfascian. Ibland krävs även hudtransplantation. Det postoperativa förloppet kräver långvarig handrehabilitering, vilket ibland kan kräva flera månaders sjukskrivning vid manuellt arbete.

Komplikationer efter operation:

  • Långsam hudläkning och ärrbildning
  • Ledstelhet
  • Nedsatt känsel i det opererade fingret
  • Köldkänslighet
  • Ny kontraktur i samma eller annat finger (recidiv)

2. Kollagenasbehandling

Sedan 2011 finns möjlighet att behandla med kollagenas (Xiapex) som löser upp bindvävssträngen i handen. Denna behandling ges endast av handkirurgiskt utbildade läkare.

Kollagenasbehandling innebär att ett enzym som löser upp bindväv injiceras i strängen i handen. Efter 1-3 dagar läggs lokalbedövning och man kan sedan knäcka den stramande strängen så att fingret kan rätas ut helt eller delvis.

Komplikationer efter kollagenasbehandling:

  • Svullnad, hematom och ömhet (mycket vanligt)
  • Hudruptur vid utsträckning av fingret (10-20%)
  • Senruptur (1 promille i litteraturen)
  • Ömhet i lymfkörtlarna i armhålan (vanligt)
  • Ny kontraktur i samma eller annat finger (recidiv)

Recidiv är ungefär lika vanligt efter kollagenasbehandling som efter operation.

3. Nålbehandling (nålfasciotomi)

När patienten har en välavgränsad bindvävssträng kan man i lokalbedövning dela strängen med en grov nål och därefter sträcka ut fingret.

Komplikationer efter nålfasciotomi är i stort sett desamma som för kollagenasbehandling.

Om dokumentet: Dupuytrens kontraktur (DC)

Författare:
Marianne Arner, överläkare, Handkirurgiska kliniken, Södersjukhuset
Granskat av:
Kadir Kakili, distriktsläkare, Doktor Kom Hem, Ove Oksvold, distriktsläkare, Capio vårdcentral Slussen
Referenslitteratur:
Lundborg, Göran: Handkirurgi - en introduktion, Studentlitteratur, Lund, 1988, sid 203-9.
Publicerat:
November 1996
Uppdaterat:
Februari 2017