Ljumskbråck

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Bedömning och utredning av eventuella differentialdiagnoser.

Skickas när patienten önskar operation, konsultation av kirurg eller då diagnosen är oklar. Patienter som motsätter sig operation behöver inte remitteras då indikationen för operation inte är tvingande. I allmänhet växer bråcket i storlek med tiden men är inte nämnvärt svårare att operera i ett senare och större skede varför exspektans inte är något hinder. Hos män utan symtom från sitt ljumskbråck kan man överväga konservativ handläggning.

Remiss till specialist i kirurgi

Utredning och behandling.

Remissinnehåll

  • Ljumskbråckets storlek och sida
  • Patientens nuvarande och tidigare sjukdomar
  • Tidigare operationer, symtom och eventuell sjukskrivning på grund av ljumskbråcket
  • Eventuella allergier, mediciner, vikt, längd och blodtryck

Ett bra remissunderlag medför att patienten snabbare kan handläggas på rätt vårdnivå och att man tex kan vårdplanera patienten för dagkirurgi utan föregående mottagningsbesök.

Spesamgruppen för gastroenterologi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Ett icke fysiskt ansträngande arbete kan i normalfallet återupptas inom några dagar till en vecka postoperativt. Den normala sjukskrivningstiden efter en operation varierar mellan 1-3 veckor beroende på gällande arbetsuppgifter och postoperativa besvär. En begränsning av tunga lyft under 2-3 veckor efter en operation rekommenderas.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Längd på sjukskrivning beror på arbetsuppgifter och grad av postoperativa besvär.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Ange vilka arbetsuppgifter patienten ska undvika.

Förkom

Symtom

Upp

Kardinalsymtom är ansträngningsutlöst smärta och utbuktning i ljumsken. En del bråck är symtomfria. Smärtorna förvärras vid ansträngning och uppegående men ska försvinna i liggande.

Smärtor i liggande eller nattetid är tecken på annan åkomma.

Ljumskbråck indelas i inguinala bråck och femorala bråck:

Reponibelt bråck: Reponeras till bukhålan i liggande.

Irreponibelt bråck: Bråck som i liggande ej kan reponeras till bukhålan.

Inklämt bråck: Irreponibelt bråck med smärta.

Strangulerat bråck: Bråck där innehållet genom inklämning blivit ischemiskt.

Differentialdiagnos

Upp

Smärtor
Höftledsartros, tendiniter och tenoperiostiter (adduktormuskulatur och Rectus abdominis), diskbråck.

Neuralgi i operationsärr från äldre bråckoperation eller i pfannenstielsnitt från gyn-operation/kejsarsnitt. Primär neuralgi, främst n. Ilioinguinalis.

Knöl
Tumör, lymfom, lipom, ektopisk testis, endometrios (kvinnor) och hydrocele funiculi.

Utredning

Upp

Inspektion och palpation räcker i de flesta fall. Vid smärta utan utfyllnad i ljumsken och tveksam anamnes sök efter annan orsak enligt differentialdiagnoser ovan.

Ultraljud eller CT
Främst vid oklar knöl. Ej för att diagnostisera bråck.

MRT och herniografi
Kan övervägas vid misstanke på bråck som ej kan palperas – remittera då för specialistbedömning.

Behandling

Upp

Operation

Med eller utan inläggning av nät. Öppen kirurgi eller laparoskopisk. Kirurgens preferens avgör, dock är öppen operation med nätinläggning det vanligaste tillvägagångssättet. Kvinnor bör alltid rekommenderas operation på grund av den starkt ökade inklämningsrisken.

  • Poliklinisk operation: Friska patienter (ASA I-II) med tillsyn första postoperativa dygnet
  • Inneliggande operation: Komplicerande sjukdom (ASA III-IV) eller bristande socialt kontaktnät
  • Vid femorala bråck rekommenderas starkt operation på grund av inklämningsrisk.

Bråckband
Till enstaka med avsevärt förhöjd operationsrisk (ASA IV) och besvärande symtom från bråcket. Bråckband är dock obekvämt för de flesta och fördras av ett fåtal. Remiss till kirurg för bedömning av operationsindikation och rekvisition av bråckband

Ingen behandling/exspektans
Symtomfria män eller där patienten motsätter sig operation.

Uppföljning

Upp

Ej rutinmässigt efter operation.

Suturtagning 10-14 dagar postoperativt hos de som ej förslutits med intracutan resorberbar sutur.

Postoperativt förlopp

Smärta
Måttliga smärtor första dagarna efter operationen. Alvedon brukar räcka. Rekommenderar att analgetika tas under 5 dagar postoperativt för att förebygga värk. Enstaka har svår smärta och behöver starkare analgetika.

Känselbortfall
Vanligt. Brukar vara några centimeter nedom såret och försvinner gradvis under närmaste månaderna. Viss bestående känselbortfall kan bestå.

Blå missfärgning
Kan ibland vara utbrett. Ingen egentlig komplikation utan normalt efter operation. Sänkningshematom till penis och pung.

Förhårdnad under ärret
Normalt. Utgörs av ärrbildning i plastiken. Mjuknar upp inom 1 år.

Sårvård
Dagen efter operation avlägsnas tryckförband och sårtejp. Patienten får duscha och tvätta direkt över såret. Nytt förband ej nödvändigt, såret kan lämnas öppet att lufta.

Promenad
Patienten får återuppta promenader och lättare lyft dagen efter operation. Aktiviteterna ökas gradvis. Smärta utgör belastningsgränsen.

Bilkörning
Undvik bilkörning närmaste dygnen efter operation till dess reflexerna i benen är fullt återställda (tex panikinbromsning).

Sjukskrivning
1-3 veckor beroende på arbetsuppgifter och postoperativa besvär, se patientinformation.

Komplikationer

Upp

Kontakta kirurgkliniken eller sänd in patienten om du är tveksam. Sänd alltid anteckning för kännedom.

Hematom
Bula/hönsägg under operationssåret. Vanligen ingen åtgärd. Spontanresorberas cirka 4 veckor.

Sårinfektion
2-3% av fallen. Öppna suturer och sår och dränera. Lägg om dagligen. Odla och sätt in antibiotika (Heracillin).

Recidiv
2-3% drabbas av nytt bråck månader till år efter genomgången operation. Ny operation blir vanligen nödvändigt.

Om dokumentet: Ljumskbråck

Författare:
Kjell Dahl, överläkare, VO Medicinska och opererande specialiteter, Hälso- och sjukvårdsnämnden Gotland
Granskat av:
Göran Rietz, tf sektionschef, Akut- och allmänkirurgi, Södersjukhuset
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för kirurgi:
Inga-Lena Nilsson, ordf, januari 2015
Publicerat:
Mars 2003
Uppdaterat:
Juni 2014