Ljumskbråck

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Bedömning och utredning av eventuella differentialdiagnoser.

Skickas när patienten önskar operation, konsultation av kirurg eller då diagnosen är oklar. Patienter som motsätter sig operation behöver inte remitteras då indikationen för operation inte är tvingande. I allmänhet växer bråcket i storlek med tiden men är inte nämnvärt svårare att operera i ett senare och större skede varför exspektans inte är något hinder. Hos män utan symtom från sitt ljumskbråck är expektans ett fullgott alternativ medan kvinnor med ljumskbråck oftast bör rekommenderas operation även utan symtom med hänsyn till den ökade risken för femoralbråck(villka har hög inklämmningsrisk).

Remiss till specialist i kirurgi

Utredning och behandling.

Remissinnehåll

  • Ljumskbråckets storlek och sida
  • Patientens nuvarande och tidigare sjukdomar
  • Tidigare operationer, symtom och eventuell sjukskrivning på grund av ljumskbråcket
  • Eventuella allergier, mediciner, vikt, längd och blodtryck

Ett bra remissunderlag medför att patienten snabbare kan handläggas på rätt vårdnivå.

Spesamgruppen för gastroenterologi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Ett icke fysiskt ansträngande arbete kan i normalfallet återupptas inom några dagar till en vecka postoperativt. Den normala sjukskrivningstiden efter en operation varierar mellan 1-3 veckor beroende på gällande arbetsuppgifter och postoperativa besvär. En begränsning av tunga lyft under 2-3 veckor efter en operation rekommenderas.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Längd på sjukskrivning beror på arbetsuppgifter och grad av postoperativa besvär. Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Ljumskbråck

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Ange vilka arbetsuppgifter patienten ska undvika.

Förkom

Symtom

Upp

Kardinalsymtom är ansträngningsutlöst smärta och utbuktning i ljumsken. En del bråck är symtomfria. Smärtorna förvärras vid ansträngning och uppegående men ska försvinna i liggande.

Smärtor i liggande eller nattetid är tecken på annan åkomma.

Ljumskbråck indelas i inguinala bråck och femorala bråck:

Reponibelt bråck: Reponeras till bukhålan i liggande.

Irreponibelt bråck: Bråck som i liggande ej kan reponeras till bukhålan.

Inklämt bråck: Irreponibelt bråck med smärta.

Strangulerat bråck: Bråck där innehållet genom inklämning blivit ischemiskt.

Differentialdiagnos

Upp

Smärtor

Höftledsartros, tendiniter och tenoperiostiter (adduktormuskulatur och Rectus abdominis), diskbråck.

Neuralgi i operationsärr från äldre bråckoperation eller i pfannenstielsnitt från gyn-operation/kejsarsnitt. Primär neuralgi, främst n. Ilioinguinalis.

Knöl

Tumör, lymfom, lipom, ektopisk testis, endometrios (kvinnor) och hydrocele funiculi.

Utredning

Upp

Inspektion och palpation räcker i de flesta fall. Vid smärta utan utfyllnad i ljumsken och tveksam anamnes sök efter annan orsak enligt differentialdiagnoser ovan.

Ultraljud

Främst vid oklar knöl. Ej för att diagnostisera bråck.

CT under krystning

Kan användas om palpationsfynd saknas men symtomen är typiska enligt ovan.

Herniografi

Kan övervägas vid misstanke på bråck som ej kan palperas, framförallt vid misstanke om recidivbråck, remittera då för specialistbedömning.

Behandling

Upp

Operation

Idag är operation med nätplastik helt dominerande. Öppen kirurgi eller laparoskopisk. Laparoskopisk operation bör erbjudas vid recidiv efter öppen operation, vid bilaterala bråck samt till alla kvinnor. I dessa fall bör alltså remiss gå till enhet som kan erbjuda laparoskopisk operation. Hos män med primära bråck är dock öppen operation fortfarande det vanligaste tillvägagångssättet även om allt fler av dessa också opereras laparoskopiskt.

  • Poliklinisk operation: Friska patienter (ASA I-II) med tillsyn första postoperativa dygnet
  • Inneliggande operation: Komplicerande sjukdom (ASA III-IV) eller bristande socialt kontaktnät
  • Vid femorala bråck rekommenderas starkt operation på grund av inklämningsrisk

Bråckband

Till enstaka med avsevärt förhöjd operationsrisk (ASA IV) och symtom från bråcket. Bråckband tolereras inte av alla men är ofarligt att prova. Remiss till kirurg för bedömning av operationsindikation och rekvisition av bråckband

Ingen behandling/exspektans

Symtomfria män eller där patienten motsätter sig operation.

Uppföljning

Upp

Ej rutinmässigt efter operation.

Majoriteten försluts med intrakutan resorberbar sutur. I annat fall suturtagning 10-14 dagar postoperativt.

Postoperativt förlopp

Smärta: Måttliga smärtor första dagarna efter operationen. Paracetamol brukar räcka. Ibland i kompbination med Ibuprofen om inga kontraindikationer föreligger. Rekommenderar att analgetika tas under 5 dagar postoperativt för att förebygga värk. Enstaka har svår smärta och behöver starkare analgetika.

Känselbortfall: Vanligt. Brukar vara några centimeter nedom såret och försvinner gradvis under närmaste månaderna. Visst känselbortfall kan bestå.

Blå missfärgning: Kan ibland vara utbrett. Sänkningshematom till penis och pung förekommer. Ofarligt. Resorberas spontant.

Förhårdnad under ärret: Normalt. Utgörs av ärrbildning i plastiken. Mjuknar upp inom 1 år.

Sårvård: Förbandet ska sitta kvar ett dygn efter operationen. Därefter kan det bytas eller tas bort helt. Patienten får duscha och tvätta direkt över såret.

Promenad: Patienten får återuppta promenader och lättare lyft dagen efter operation. Aktiviteterna ökas gradvis. Smärta utgör belastningsgränsen.

Bilkörning: Undvik bilkörning närmaste dygnen efter operation till dess reflexerna i benen är fullt återställda (t.ex. panikinbromsning).

Komplikationer

Upp

Kontakta kirurgkliniken eller sänd in patienten om du är tveksam. Sänd alltid anteckning för kännedom.

Hematom: Bula/hönsägg under operationssåret. Vanligen ingen åtgärd. Spontanresorberas cirka 4 veckor.

Sårinfektion: 2-3% av fallen. Öppna suturer och sår och dränera. Lägg om dagligen. Odla och sätt in antibiotika (Heracillin).

Recidiv: 2-3% drabbas av nytt bråck månader till år efter genomgången operation. Ny operation blir vanligen nödvändigt.

Om dokumentet: Ljumskbråck

Författare:
Kjell Dahl, överläkare, VO Medicinska och opererande specialiteter, Hälso- och sjukvårdsnämnden Gotland
Reviderat:
Göran Rietz, överläkare, Akut- och bukväggskirurgi, Södersjukhuset, 2018
Granskat av:
Eva Karlsson Holm, specialist i allmänmedicin
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för kirurgi:
Inga-Lena Nilsson, ordf, september 2018
Publicerat:
Mars 2003
Uppdaterat:
Augusti 2018