Menstruella besvär

Dysmenorré - kraftig menssmärta

Upp

Vårdnivå/remiss

Specialist i allmänmedicin

Utredning och behandling i primärvården.

Remiss till gynekologspecialist

  • Vid oklar genes, se rubrik "Differentialdiagnos" nedan
  • Vid sekundär dysmenorré
  • Terapisvikt

Remissinnehåll

  • Gynanamnes
  • Gynstatus om utfört

Spesamgruppen för gynekologi


Symtom

Smärtsamma menstruationer med symtom som molvärk i nedre delen av buken, krampsmärta med utstrålning rygg och/eller lår. Ibland illamående, kräkningar och/eller diarré.

Epidemiologi

Primär dysmenorré under tonåren mycket vanligt hos drygt 50%.

Riskfaktorer

Vanligare hos nullipara och vid rikliga menstruationer.

Differentialdiagnos

  • Endometrios, adenomyos
  • Missbildningar i genitalia som försvårar avflödet av mensblod
  • Infektion

Utredning

  • Anamnes
  • Eventuell gynundersökning

Behandling

  • Prostaglandinhämmare, tex naproxen
  • Hormonell antikonception, kombinerade hormonella metoder kan med fördel användas kontinuerligt utan hormonfria intervall, hormonspiral
  • TENS, akupunktur, fysisk aktivitet

Smärtsamma menstruationer med symtom som molvärk och krampsmärta med utstrålning rygg och/eller lår.

Kloka Listan logotyp

Dysmenorré

Smärtsamma menstruationer med symtom som molvärk och krampsmärta med utstrålning rygg och/eller lår.

Riklig menstruationsblödning

Upp

Vårdnivå/remiss

Specialist i allmänmedicin

Utredning och behandling i primärvården.

Remiss till gynekologspecialist

  • Utredning vid oklar genes
  • Samtidig smärta
  • Misstanke om myom (förstorad uterus)
  • Terapisvikt
  • Behov av utredning med ultraljud eller provtagning som inte görs i primärvården

Remissinnehåll

  • Gynanamnes
  • Gynstatus
  • Hb

 Spesamgruppen för gynekologi


Symtom

Riklig och/eller mer långdragen regelbunden menstruationsblödning med blödningsmängd på över 80 ml per dygn. Blödning med koagler. Järnbristanemi.

Epidemiologi

10-20% hos kvinnor i fertil ålder.

Riskfaktorer

  • Myom
  • Koagulopati
  • Tyreoideasjukdom
  • Kopparspiral
  • Läkemedel, t.ex. NSAID

Differentialdiagnos

  • Dysfunktionell blödningsrubbning (oregelbundna, ofta rikliga blödningar beroende på anovulation)
  • Mellanblödningar, kontaktblödningar
  • Postmenopausala blödningar
  • Missfall

Utredning

  • Anamnes, skatta blödningsmängd som antal genomblödda skydd, patienten får eventuellt fylla i blödningsschema, se Pictoral Blood Assessment Chart - PBAC, antal dagar >7 dagar
  • Gynekologisk undersökning
  • Lab: Hb, blodstatus, järnstatus

Behandling

  • Fibrinolyshämmare tranexamsyra
  • Hormonspiral levonorgestrel
  • Hormonell antikonception, kombinerade hormonella metoder kan med fördel användas kontinuerligt utan hormonfria intervall, hormonspiral
  • NSAID (om normal hemostas)

Kloka Listan logotyp

Riklig menstruation

Uppföljning

Hb.

Komplikationer

Järnbrist.

Menstruationsreglering

Upp

Vårdnivå/remiss

Specialist i allmänmedicin

Utredning och behandling i primärvården.

Behandling

För de kvinnor som har en regelbunden menstruation och som tillfälligt önskar tidigarelägga eller uppskjuta sin blödning kan en peroral gestagenbehandling förskrivas.

Förskjutning av menstruationsblödning kan ske genom t.ex. T Provera 10 dagligen med start 3-5 dagar före förväntad menstruation. Blödning uppträder ett par dagar efter utsättandet

Igångsättning av mens kan framkallas på liknande sätt med T Provera 10 mg dagligen. Blödning uppträder ett par dagar efter utsättandet

För kvinnor som använder kombinerade hormonella preventivmedel (p-piller, p-ring eller p-plåster) kan total blödningsfrihet uppnås genom kontinuerlig behandling med hormonerna, dvs utan hormonfria intervall.

Kloka Listan logotyp

Reglering av menstruation

Premenstruellt syndrom (PMS)/premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS)

Upp

Vårdnivå/remiss

Specialist i allmänmedicin

Utredning och behandling i primärvården.

Remiss till gynekologspecialist

Vid terapisvikt, se nedan, eller andra menstruationscykelbundna, svåra sjukdomar, t.ex. porfyri, migrän och epilepsi.

Spesamgruppen för gynekologi


Symtom

Irritabilitet, depressiva symtom, affektlabilitet, trötthet, bröstspänning och svullnad under lutealfas, dvs någon period efter ägglossning till menstruation. Besvären ska släppa inom tre dagar efter mensstart och inte finnas i den postmenstruella veckan. Vid den svåra formen, PMDS, dominerar de mentala symtomen (irritabilitet och/eller nedstämdhet) och de påverkar då påtagligt det dagliga livet.

Epidemiologi

I fertil ålder har 2-5% svåra symtom, PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) och 15-20% bedöms ha PMS.

Riskfaktorer

Oklar etiologi, men förändrad känslighet i hjärnan för progesteronmetaboliter är en möjlig förklaring.

Differentialdiagnos

  • Depression, panikångest och annan psykisk sjukdom
  • Tyreoideasjukdom
  • Biverkan av hormonella läkemedel (p-piller och HRT)

Utredning

Anamnes och bedömning av svårighetsgrad. Prospektiva, dagliga skattningar av symtom om möjligt. Gynekologisk status ej nödvändigt. Blodtryckskontroll om hormonell behandling.

Behandling

Information om tillståndet inklusive kartläggning av symtomen, se ovan.

  • Vid irritabilitet och nedstämdhet är SSRI - escitalopram, sertralin - i "lägsta depressionsdos" intermittent förstahandsbehandling
  • Drosperinoninnehållande p-piller har visat god effekt mot PMDS i studier. Övriga östrogenprofilerade (tredje generationens) p-piller kan också fungera
  • Vid framförallt svullnad kan spironolakton prövas med 100 mg till natten

Kloka Listan logotyp

Premenstruell dysforisk störning

Uppföljning

Med hänsyn till det preparat som används.

Om besvären ändrar karaktär eller blir kontinuerliga bör patienten bedömas med avseende på depression. PMDS ger en ökad risk för depression.

Om dokumentet: Menstruella besvär

Författare:
Chris Rodhner, distriktsläkare, Stureby vårdcentral
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för obstetrik och gynekologi:
Lena Marions, spesak i gynekologi, januari 2017
Publicerat:
November 2012
Uppdaterat:
Januari 2017