Sårinfektion

  • Sjukskrivning
  • FaR

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Omhändertar behandling av infekterade bensår, traumatiska sårinfektioner. Postoperativa sårinfektioner ska handläggas i samråd med opererande specialitet.

Remiss till specialist i ortopedi/kirurgi eller infektion

Vid:

Remissinnehåll

  • Trauma
  • Operation
  • Cirkulationsstatus
  • Smärta
  • Temperatur
  • Eventuell antibiotikabehandling
  • Odlingsresultat

Återremiss till specialist i allmänmedicin

Remissinnehåll

  • Behandlingsresultat i form av slutanteckning med rekommendation kring såromläggning, behandlingstid, kontrollintervall etc

Spesamgrupperna för infektion

Symtom

Upp
  • Bensår (venösa eller arteriella) med nytillkommen rodnad, ökande smärta, purulent sekretion, eventuell feber
  • Postoperativa eller posttraumatiska sår med lokala och allmänna tecken till infektion såsom rodnad, ömhet, eventuell sekretion, eventuell feber
  • Sår-/mjukdelsinfektioner efter katt-/hundbett. Pasteurella multocida vanligaste patogen, snabb symtomutveckling med rodnad, svullnad, smärta inom 3-12 timmar
  • Abscesser i huden

Differentialdiagnos

Upp

Oinfekterat venöst bensår (rodnad och sekretion förekommer även vid oinfekterade sår) - majoriteten är oinfekterade.

Utredning

Upp
  • Utred genes till bensår (arteriellt, venöst, kombination av arteriellt-venöst). Se vårdprogram Bensår
  • Antibiotika är endast indicerat vid kliniska tecken på infektion: feber, allmänpåverkan, ökande sekretion och smärta
  • Odling samt MRSA-odling bör alltid tas före antibiotikabehandling. Vid postoperativa sår och efter utlandsvistelse ska odling tas. Om djurbett ska detta anges på remissen
  • CRP

Behandling

Upp

Vid abscesser är incision och dränering viktigaste åtgärd. Kan vara aktuellt med antibiotikabehandling vid utbredd infektion, allmänpåverkan, lednära eller hos immunsupprimerade patienter.

Farmaka

Dosering hänför sig till normalviktig patient med normal njur- och leverfunktion

Endast vid infektionsbild

Vid erysipelasbild är PcV förstahandsval, se detta avsnitt
Flukloxacillin 750 mg-1 g x 3 i 7-10 dygn
Endast vid PC-allergi Klindamycin 300 mg x 3 i 7-10 dygn
Vid kattbett

Sent debuterande (>2 dygn) eller lednära infektion


Vid hundbett
PcV 1g x 3 i 10 dygn

Amoxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 i 10 dygn


Amoxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 i 10 dygn
Vid katt-/hundbett och PC-allergi Trimetoprim-sulfametoxazol 160/800, 1 x 2 i 10 dygn alternativt Doxycyklin 100 mg. 2 tabletter dag 1, därefter 1 x 1 i 10 dygn

Barn

Vid kattbett

Sent debuterande (>2 dygn) eller lednära infektion

Vid hund-/människobett
PcV 25 mg/kg x 3 i 10 dygn (max 1,6 g x 3)

Amoxicillin-klavulansyra  20 mg/kg x 3 i 10 dygn (max 500 mg x 3)

Amoxicillin-klavulansyra 20 mg/kg x 3 i 10 dygn (max 500 mg x 3)
Vid katt-/hundbett och PC-allergi Trimetoprim-sulfametoxazol mixtur 8 mg/ml+40 mg/ml, 0,4 ml/kg x 2 i 10 dygn (max 160 mg/800 mg x 2)

OBS! Behandla ej gramnegativa bakterier såsom E-coli, Klebsiella med flera (undantag Pasteurella). Flukloxacillin saknar effekt på Pasteurella.

Sårinfektioner orsakade av Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA)

Infektioner orsakade av MRSA är ett mycket vanligt problem i stora delar av världen och även i Sverige har man sett en ökning under senare år. Den kliniska bilden skiljer sig inte från andra infektioner orsakade av känsliga Staphylococcus aureus och domineras av hud- och mjukdelsinfektioner. Vissa av de samhällsförvärvade bakteriestammarna har tendens till att ge djupa bölder i huden. Symtomgivande infektioner behandlas på samma sätt som andra stafylokockinfektioner och antibiotikavalet styrs av resistensbestämningen. Tag gärna kontakt med infektionskonsult för diskussion kring val av antibiotika.

Nyupptäckt MRSA ska anmälas enligt Smittskyddslagen och patienten informeras. Remiss till MRSA-mottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset, se information på Smittskydd Stockholm.

Kloka Listan 2017

Uppföljning

Upp

Omläggning av distriktssköterska och löpande läkarkontroll tills läkning skett.

Om dokumentet: Sårinfektion

Författare:
Christina Jorup, överläkare, Infektionsenheten, Södersjukhuset i samarbete med Ann-Christine Sjöblom, distriktsläkare, Liljeholmens vårdcentral
Uppdaterat: Kerstin Karkkonen, infektionsläkare, Karolinska Universitetssjukhuset och Ann-Christine Sjöblom, distriktsläkare, Liljeholmens vårdcentral, Olle Reichard, infektionsläkare, Danderyds sjukhus (2016)
Granskat av:
Anders Moström, distriktsläkare, Liljeholmens vårdcentral, Karin Magnusson, distriktsläkare, Söderdoktorn
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för infektionssjukdomar:
Olle Reichard, ordf, mars 2016
Stockholms läns läkemedelskommitté, expertrådet för infektionssjukdomar:
Paulina Dalemo, ordf, mars 2016
Publicerat:
December 1996
Uppdaterat:
Mars 2016