Pigmentnevi

  • Utredning
  • Behandling
  • Uppföljning
  • Komplikationer
  • Kvalitetsindikatorer
  • Sjukskrivning
  • FaR

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Screening av bruna fläckar med klinisk diagnos eller bedömning med avseende på benign/malign.

Remiss till specialist i hudsjukdomar

Alla förändringar med misstanke på malignt melanom remitteras om inte primär excision med 2 mm marginal görs.

  • Patienter där diagnosen är oklar
  • Patienter med många kliniskt avvikande nevi

Remissinnehåll

  • Diagnos - frågeställning vid malignt melanom
  • Lesionens status storlek, färg och form samt lokalisation: förändringar över tid de senaste månaderna
  • Melanomhereditet och riskfaktorer

Om biopsi/excision visat MM information enligt ovan samt

  • PAD-kopia
  • information om vilken åtgärd och marginal
  • att patienten är informerad om diagnosen

Remissinstans avgörs av tjocklek och lokalisation, se nationellt vårdprogram Malignt melanom (2013), Regionalt Cancercentrum.

Remiss till kirurg om melanom tjockare än 1 mm och till plastikkirurg vid svåra lokalisationer.

Spesamgruppen för hud

Symtom

Upp

Pigmentnevi är alla förändringar som innehåller nevusceller i nästen. De bruna förändringar som saknar nevusceller kan ej utvecklas till melanom.

Pigmentnevi kommer framför allt under barnaåren med första tillväxtpeaken i och efter puberteten. Fullvuxna skandinaver har i vuxen ålder omkring 60 nevi. Tillväxten stimuleras av UV-ljus (solljus såväl som solarier). Nevi utvecklas långsamt genom livet för att i medelåldern avta och i seniet t o m försvinna.

Vanliga nevi

Börjar ofta som små mörka fläckar (juncionnevi) som under livet utvecklas och mognar ut till sammansatta (compound) och intradermala nevi (skäggvårtor).
Som slutstadium kan en total regress ses eller en färglös restflik.

Atypiska (dysplastiska) nevi

Klinisk avvikande, ofta multipla, nevi som debuterar redan i puberteten med förhållandevis stort antal mångfacetterade pigmentförändringar. Dessa nevi tenderar att bli större än vanliga nevi och mer oregelbundna - "oroliga". Dessa patienter har i regel 100 nevi eller fler.

Maligna melanom

Utvecklas i mer än hälften av fallen från befintliga nevi.
Kliniskt ses en snabb förändring av färgen, formen eller storleken av ett befintligt nevus eller ett snabbt tillväxande nytt nevus.

Epidemiologi

Upp

Malignt melanom är fortfarande den tumörform som ökar mest. Man har dock sett en tendens till att diagnosen ställs allt tidigare vilket medför en förbättrad prognos. Incidensen ligger på internationellt höga värden, för närvarande 30/100 000 (2012).

Riskfaktorer

Upp
  • Melanomhereditet
  • Solkänslig hud (hudtyp I-II)
  • Upprepade akuta solskador
  • Stort antal nevi (över 100) speciellt med avvikande klinik (atypiska-dysplastiska)

Behandling

Upp

Vanliga nevi

Behöver inte åtgärdas. Patienten rekommenderas egenkontroll av nevi 4-5 gånger årligen med tonvikt på nevi större än 5 mm. Snabb förändring i färg, form eller storlek (tex fördubbling av diametern på 3-4 månader) inger misstanke på melanomutveckling.

OBS! Återhållsamhet med excision av nevi hos unga på bålen som ej uppvisar misstanke på malignitetskriterier. Varje excision ger upphov till breddökat, ibland hypertrofiskt ärr som ofta upplevs som mycket missprydande. Om indikation föreligger avlägsnas nevi med ovalärexcision med 3 mm marginal och primärsutur. Alltid preparat till PAD. Det är kontraindicerat att destruera nevi med tex laser eller diatermi.

Atypiska (dysplastiska) nevi

Om den kliniska bilden är orolig och svårbedömd, rekommenderas remiss till hudspecialist för riskbedömning. Alltid remiss till hudspecialist vid misstanke på malignitetstecken. Alla nevi med histopatologisk dysplasi ska excideras radikalt, ett gravt histopatologiskt dysplastiskt nevus med minst 5 mm marginal åt sidorna och ner i subcutis.

Maligna melanom

Omedelbar remiss till hudklinik. Misstänkta melanom excideras med förtur. Handläggning och uppföljning enligt nationellt vårdprogram Malignt melanom (2013), Regionalt Cancercentrum.

Om dokumentet: Pigmentnevi

Författare:
Taavi Kaaman, Hudkliniken, Södersjukhuset
Reviderat:
Birgitta Wilson Claréus, hudspecialist, Hud- och könsmottagningen, Farsta Läkarhus
Granskat av:
Mattias Schmidt, distriktsläkare, Solna Centrum vårdcentral, Kadir Kakili, distriktsläkare, Lennart Emtestam, professor, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Lena Hagströmer, överläkare, Hudkliniken, Södersjukhuset, Mehrnoosh Haghpanah, distriktsläkare, Husläkarmottagningen Sophiahemmet, Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska, Stockholm
Publicerat:
Maj 2000
Uppdaterat:
April 2015