Malignt melanom

Följande fynd ska föranleda misstanke:

• Patienten söker för en hudförändring som kan vara hudmelanom
• Anamnestisk information om förändring eller symtom från lesion
• Klinisk misstanke om hudmelanom vid undersökning av patienten

Vid misstanke ska:

• Fullständig anamnes tas, inklusive ärftlighet och andra riskfaktorer
• Hudförändringen undersökas, med dermatoskopi eller teledermatoskopi om det är möjligt.

Innan misstanken avskrivs ska patienten erbjudas en fullständig hudundersökning för att inte melanom på andra hudområden än det patienten söker för ska missas. Studier har visat att 30% av de melanom som diagnostiseras påträffats på en annan del av huden än den lesion patienten söker för, se Nationellt vårdprogram för malignt melanom.

Utredning enligt standardiserat vårdförlopp vid välgrundad misstanke om cancer

Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande:

• klinisk undersökning och/eller anamnes inger stark misstanke om hudmelanom*
• dermatoskopisk eller teledermatoskopisk undersökning som stärker misstanke om hudmelanom
• histopatologiskt fynd av primärt malignt melanom, melanommetastas, in situ-melanom inklusive lentigo maligna
• undersökningsfynd talande för melanommetastas

*Stark misstanke innebär att syftet med utredningen är att ”bekräfta melanom”. Bedömningen grundas på läkarens kliniska erfarenhet. Se det nationella vårdprogrammet för vägledning.

Om misstanken inte bedöms som stark (syftet är att ”utesluta melanom”) kan man remittera till hudläkare för bedömning eller excidera förändringen och skicka till patolog för bedömning, men inte inom ramen för det standardiserade vårdförloppet.

Handläggningen vid välgrundad misstanke kan ske enligt två alternativ:

A: Primärvården utför diagnostisk excision och ger diagnosbesked
B: Patienten remitteras direkt till specialiserad vård

A: Handläggningen vid välgrundad misstanke där primärvården utför diagnostisk excision och ger diagnosbesked

Diagnostisk excision ska ske enligt riktlinjer i nationellt vårdprogram och preparatet ska skickas till patolog.

Remissinnehåll PAD

• Frågeställning: melanom? samt märkt med SVF enligt lokala rutiner
• Typ av preparat
• Hudförändringens lokalisation, storlek, utseende (t.ex. färg, ulceration, krusta, avgränsning)
• Klinisk resektionsmariginal
• Anamnes, ange särskilt hudförändringens utveckling över tid, ärftlighet och riskfaktorer, annan hudsjukdom och tidigare ingrepp i området, tidigare hudcancer eller annan malignitet, eventuellt foto

• Kontaktuppgifter till patienten inklusive mobiltelefonnummer
• Direktnummer till bemannad tjänstetelefon till inremitterande/vårdcentralen

Vid PAD-bekräftat hudmelanom ska patienten remitteras till specialiserad vård för nästa steg i utredningen: ställningstagande till utvidgad excision och portvaktskörteldiagnostik.

B: Handläggningen vid välgrundad misstanke - remiss till specialiserad vård

Patienten remitteras till specialiserad vård (när landstinget beslutat att all excision ska ske i specialiserad vård eller när excisionen kräver särskild kompetens).

Remissinnehåll till hudmottagning

• Symtom eller fynd som ligger till grund för välgrundad misstanke
• Lokalisation och storlek
• Eventuellt foto
• Anamnes, ange särskilt när patienten sökte för symtomen eller fynden första gången, allmäntillstånd och samsjuklighet, tidigare hudcancer, ärftlighet för hudmelanom eller melanom i familjen, bruk av solskyddsmedel, SPF, solarieanvändning, vistelse i solrikt land mer än 6 månader, läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia), social situation, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar

• PAD-svar om sådant finns, inkl. datum för excisionsbiopsin
• Om relevant: hur patienten fick sitt PAD-besked
• Kontaktuppgifter till patienten inklusive mobiltelefonnummer
• Direktnummer till inremitterande

Remissen skickas till

Alternativ A:

• Melanom =<1 mm i tumörtjocklek enligt PAD-svar: remiss till hudmottagning*
• Melanom >1 mm i tumörtjocklek enligt PAD-svar: remiss till kirurg eller plastikkirurg
• Melanommetastas: remiss till Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Alternativ B:

• Remiss till hudmottagning*

*Hudmottagning enligt vårdval hud, se Vårdgivarguiden

Inför remiss till utredning, informera patienten om

• att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
• vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
• att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
• att sjukvården ofta ringer från dolt nummer samt
• dela ut skriftlig information till patienten, se länk: Patientinformation på svenska och flera andra språk för utskrift

Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Patienten ska vid behov erbjudas professionell tolk.

Till Cancerrådgivningen kan även vårdgivare vända sig med frågor som rör biverkningar från olika typer av cancerbehandlingar samt frågor gällande symtom som skulle kunna vara ett återfall.

Optimala ledtider i det standardiserade vårdförloppet

Källa: Regionalt Cancercentrum