Malignt melanom

Specialist i allmänmedicin

Primär handläggning med excision av hela förändringen med minst 2 mm marginal mot kanter och ner i fettväven. Preparatet ska alltid skickas till PAD.

Följande fynd ska föranleda misstanke:

• Patienten söker för en hudförändring som kan vara hudmelanom
• Anamnestisk information om förändring eller symtom från lesion
• Klinisk misstanke om hudmelanom vid undersökning av patienten

Vid misstanke ska:

• Fullständig anamnes tas, inklusive ärftlighet och andra riskfaktorer
• Hudförändringen undersökas, med dermatoskopi eller teledermatoskopi om det är möjligt.

Innan misstanken avskrivs ska patienten erbjudas en fullständig hudundersökning för att inte melanom på andra hudområden än det patienten söker för ska missas. Studier har visat att 30% av de melanom som diagnostiseras påträffats på en annan del av huden än den lesion patienten söker för, se Nationellt vårdprogram för malignt melanom.

Utredning enligt standardiserat vårdförlopp vid välgrundad misstanke om cancer

Endast cirka 50% av maligna melanom har typiskt utseende.  

Stor hänsyn måste tas till anamnestiska uppgifter om förändring:

En pigmenterad lesion som ändrat storlek, färg och form eller som blivit upphöjd under en tid, från några få månader till ibland över flera år motiverar misstanke om utveckling av melanom. Förändringen kan uppstå i ett tidigare benignt nevus, eller vanligare, uppträda som en helt ny pigmentförändring. Oftast är melanom symtomlösa men det kan förekomma ihållande eller återkommande irritationskänsla, oftast klåda, ibland tillsammans med rodnad kring lesionen. Det kan vara den enda malignitetsignalen i en för övrigt ospecifik lesion. Krustabildning, sårbildning och blödning är allvarliga och ofta sena symtom.

ABCDE-kriterierna kan användas i vissa fall

Men observera att dessa inte finns vid tidiga/små, amelanotiska, nodulära, ansikts- och akrala melanom. SSM-melanom är den typ som passar bäst in på dessa kriterier. En betydande andel av melanom passar inte in.

Asymmetri (både form och färg)

Border (dåligt avgränsade mot huden)

Color (ojämn pigmentering, 3-4 färger, observandum svart, blått, vitt)

Diameter (>5 mm, vuxit fort på kort tid, 3-4 månader)

Evolution (förändring i ovan)

Tänk på ”ugly duckling”-tecknet – ett eller några nevi med klart avvikande utseende jämfört övriga nevi på kroppen. OBS! Inspektion av hela hudkostymen inklusive fotsulor, hårbotten.

Det finns flera olika typer

• SSM-melanom
• Nodulärt melanom
• Lentigo maligna melanom
• Akrala lentiginösa melanom
• Amelanotiska maligna melanom
• Ytterligare några ovanliga former

• Ökar i Sverige med >5% per år
• Incidens 32-36/100 000 och år
• 2015 diagnostiserades 3.888 personer med malignt melanom. 2012 diagnostiserades 3.368 personer
• Melanom är ovanligt bland barn och yngre vuxna men förekomsten ökar med stigande ålder. Medianåldern vid diagnos är 63 år hos kvinnor och 68 år hos män
• En liten ökning ses hos ungdomar 14-18 år

• Ljus hudtyp (bränner sig lätt, ofta rödhårig, fräknar, gröna ögon)
• Exponering för solstrålning framförallt i barndomen
• Tidigare malignt melanom
• Ärftlighet
• Många nevi

• Atypiska nevi
• Pigmentnevi
• Seborroisk keratos
• Pigmenterat basaliom

• Om PAD visar tumörtjocklek ≤1 mm djup och sitter ovanför armveck, knäveck eller på bålen, utförs den utvidgade excisionen upp till 1 cm marginal vid hudklinik. Lymfkörtelpalpation. Hudkontroll via hudläkare.
• Melanom som är ≤1 mm djupa på övriga lokaler eller om >1 mm tumörtjocklek mikroskopiskt, skickas till kirurg-/plastikkirurgisk mottagning för utvidgad excision till 2 cm marginal. Lymfkörtelpalpation, ofta sentinel node. Hudkontroll via hudläkare.

Excision med minst 2 mm marginal ner till fettväven, för diagnos. (Maximalt 5 mm marginal primärt för att inte påverka lymfdränage vid sentinel node biopsi.)

Efter diagnos: Excision ner till fascian med 1-2 cm marginal beroende på tumörtjocklek och eventuellt sentinel node.

• Om tumördjup ≤1 mm görs en avslutande kontroll inom cirka 6 veckor på hudmottagning för kontroll av huden och information/utbildning i självkontroller och solråd.
• Om tumördjup >1 mm sker kontrollerna via onkologisk mottagning 2 gånger per år i 3 år. Utbildning i självkontroll och solråd via hudläkare.
• Personer med familjära melanom remitteras till hud- eller onkologklinik för uppföljning enligt vårdprogrammet för denna grupp.

Registrering i Cancerregistret, Regionalt Cancercentrum (ifyllbar blankett).

Nationellt vårdprogram för malignt melanom, Regionalt Cancercentrum.