Claudicatio

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Patienten bör i första hand omhändertas av allmänläkare.

Remiss till kärlkirurg

Indikation för remiss till specialist: Uttalad claudicatio som ej förbättrats av gångträning. Rökare ska i möjligaste mån vara rökfria sedan minst 3 månader. Riskfaktorer ska vara bedömda och optimalt behandlade. Fysiologisk utredning innefattande perifer tryckmätning, gångprov samt duplex eller annan avbildande undersökning ska i möjligaste mån ha utförts inför remittering.

Remissinnehåll

  • Anamnes och status, se under "Utredning"
  • Resultat av utförda undersökningar (bifoga som kopia)

Spesamgruppen för kardiologi

Sjukskrivning

Upp

Endast i undantagsfall.

Symtom

Upp

Intermittent hälta, dvs muskelsmärta som kommer efter hand vid gående och släpper efter några minuters vila ("fönstertittarsjuka").

Differentialdiagnos

Upp

Utredning

Upp

Anamnes

  • Symtomens svårighetsgrad, t.ex. maximal gångsträcka på plan mark, socialt invalidiserande? Vad får patienten avstå från? Var uppstår smärtan vid ansträngning? I vaden, låret, glutealt? Vilken sida? Uni- eller bilateralt? Förekommer vilovärk, t.ex. nattetid i sängläge, eller svårläkta sår? Se vårdprogram Extremitetsischemi, kronisk kritisk
  • Förekomst av hjärtbesvär, tidigare hjärtinfarkt, tidigare operation på hjärta och kärl
  • Diabetes och andra kroniska sjukdomar
  • Aktuell medicinering och förekomst av eventuella antikoagulantia
  • Rökanamnes

Status

Hjärtundersökning, pulspalpationsstatus avseende ljumskar, knäveck och fötter, se Ankeltrycksmätning. Ofta kan nivåbestämning av eventuell förträngning göras redan med hjälp av pulsstatus. Det är av värde att jämföra med den icke-symtomgivande sidan om symtomen är ensidiga.

Undersökningar

En patient med högt hinder, tex iliacastenos, kan ha normalt ankeltryck i vila men lågt efter ansträngning, om oklar diagnos beställ gångprov på fysiologisk klinik. Hos diabetiker förekommer falskt för högt ankeltryck på grund av mediaskleros, vid tveksamheter remiss till fysiologisk klinik för tåtrycksmätning. Duplex är en avbildande undersökning som kan ge god kartläggning av eventuella förträngningar framförallt i bäckenartärer och på lårnivå.

Behandling

Upp

Viktigast i behandlingen är att reducera risken för död i hjärt-/kärlsjukdomar. Patienter med claudicatio har en 5-årsmortalitet som är 2-3 gånger högre än normalpopulationen, främst till följd av hjärtinfarkt eller cerebrovaskulär händelse. Därför utgör sanering av riskfaktorer som rökning, övervikt, hypertoni och hyperlipidemi en central del av behandlingen, liksom även gångträning som likaså gör stor skillnad för symtomförbättring, se nedan.

Claudicatiosymtomen förbättras eller står oförändrade hos 90-95% av patienterna. Patienter med avsevärd påverkan på arbetsförmåga eller livskvalitet som ej svarat på sanering av riskfaktorer enligt ovan kan bli föremål för kärlkirurgisk intervention.

FaR vid Claudicatio

Indikation

Regelbunden fysisk aktivitet och gångträning ökar gångsträcka, minskar smärta och ger ökad livskvalitet. Fysisk aktivitet har även positiv effekt på andra riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker.

Ordination

Lämplig aktivitet är raska promenader eller stavgång i minst 30 minuter minst 3 ggr/v. Gärna handledd träning. Effekt ses relativt snart men träningen bör pågå minst 6 månader för varaktighet.

Läs om Claudicatio intermittens i FYSS

FaR-metoden: Att tänka på vid förskrivning

 


Författare

Ing-Mari Dohrn, projektledare FaR i SLL, november 2013. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS

Uppföljning

Upp
  • Konservativ behandling: husläkare, förslagsvis efter 3-6 månaders sekundär profylaktisk behandling
  • Opererade fall: ett år hos kärlspecialist

Komplikationer

Upp

Extremitetsischemi som övergår i gangränhot, sår (sällsynt).

Om dokumentet: Claudicatio

Författare:
Bengt Berg, sektionschef, Kärlsektionen, Södersjukhuset, Lena Blomgren, överläkare, Kärlkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Peter Konrad, specialistläkare, Södersjukhuset
Uppdaterat 2018: Eva Karlöf, specialistläkare, Patientområde Kärlsjukdom, Karolinska Universitetssjukhuset, Johnny Steuer, överläkare, Kärlsektionen, Södersjukhuset.
Granskat av:
Eva Karlsson Holm, specialist i allmänmedicin
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för hjärt- och kärlsjukdomar:
Peter Gillgren, specialistsakkunnig (spesak) i kärlkirurgi, juni 2018
Publicerat:
December 1996
Uppdaterat:
Juni 2018