Blödningsbenägenhet

  • Sjukskrivning
  • FaR

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

  • Utredning av kliniskt lokal blödningsbenägenhet
  • Screening av misstänkt blödningssjukdom
  • Utredning av misstänkt farmakologiskt orsakad blödningsbenägenhet

Remiss till specialist i hematologi

Vid

  • misstanke om ärftlig blödningssjukdom
  • avvikande screeningprover för blödningssjukdom
  • misstanke om ärftlig anlagsbärarskap för blödningssjukdom
  • graviditet/planerat kirurgiskt ingrepp vid misstänkt/känd blödningssjukdom

Remissinnehåll

  • Anamnes inklusive utförlig blödningsanamnes, hereditet, aktuella symtom och status
  • Aktuell medicinering

Endast lokalt svårhanterlig blödningsbenägenhet utan misstanke på koagulationsrubbning remitteras till respektive organspecialist, t.ex. gynekolog, ÖNH osv.

Remiss till akutmottagning

Vid

  • uttalad anemi och blödningsbenägenhet
  • pågående generella blödningar
  • pågående blödning vid känd ärftlig blödningssjukdom - kontakta koagulationsjour Karolinska Universitetssjukhuset vid remittering. Vid behandling med antikoagulantia och cytostatika, se vårdprogram Antikoagulantiabehandling samt respektive rubrik under menyn Blod och koagulation

Remissinnehåll

  • Som till specialistläkare ovan
Spesamgruppen för hematologi

Symtom

Upp

Blödningssymtom varierar beroende på orsak. Vid trombocytopeni och nedsatt trombocytfunktion är hematom och slemhinneblödningar vanligare. Petechier speciellt vid trombocytopeni. Vid blödarsjuka är spontana hematom och blödning i led och muskler mer framträdande. Blödning vid skada och ingrepp är ökad oavsett typ av hemostasdefekt. Spontanblödningsrisken vid trombocytopeni är inte bara beroende av trombocytnivån utan också av etiologin. Den brukar dock alltid vara ökad vid TPK <30 x 109/L.


Etiologi

Lokal blödningskälla

  1. Känsliga/ytliga kärl eller lokalt kärlpåverkande sjukdom som vid ÖNH, gynekologisk eller gastrointestinal sjukdom.
  2. Trombocythämmare och AVK-medel. Orsakande och/eller bidragande.
  3. Blödningssjukdom

Koagulations-/hemostasrubbning

  1. Trombocytopeni: Autoimmun genes som ITP, malign blodsjukdom, läkemedel, t.ex. cytostatika och antibiotika. Toxisk påverkan av alkohol, se vårdprogram Levercirros.
  2. Nedsatt trombocytfunktion: Primär trombocytfunktionsrubbning av läkemedel (ASA, NSAID). I lab ses vanligen normala TPK.
  3. Nedsatt lever- och njurfunktion, antikoagulantiabehandling.
  4. Blödarsjuka (hemofili inklusive von Willebrands sjukdom): Ärftlig, förvärvad. I lab kan förlängd APT-tid ses. Men observera att normal APTT inte utesluter t.ex. hemofili A och B.

Riskfaktorer

Upp
  • Hög ålder, multisjuk patient
  • Kirurgiska ingrepp, tandläkarbehandling
  • Trauma
  • Graviditet
  • Behandling med hemostaspåverkande läkemedel hos patient med blödningssjukdom/trombocytopeni/trombocytfunktionsrubbning

Differentialdiagnos

Upp

Differentialdiagnos till blödning orsakad av koagulationsrubbning:

  • Lokal infektion, t.ex. urinvägar, munhåla
  • Polyp/sår/tumör/inflammation i gastrointestinalkanalen, urogenitalsfären, hud, lungor/luftvägar mm
  • Läkemedel
  • Leverinsufficiens
  • Njurinsufficiens
  • Våldsutsatthet, speciellt vid våld i nära relationer

Utredning

Upp

Anamnes

  • Vid vilken ålder började blödningsbenägenheten?
  • Blödningsduration i samband med t.ex. menstruation, efter tandextraktion, ingrepp i slemhinnor (flera timmar?)
  • Hematom?
  • Led-/muskelblödningar?
  • Blödning från flera lokaler?
  • Blödningsbenägenhet i släkten?
  • Alkohol?
  • Läkemedel?

Lab

Screening: blodstatus, kreatinin, PK-(INR), APT-tid. Vid misstanke om nedsatt leverfunktion, komplettera med leverstatus inkluderande albumin.

Behandling

Upp

Lokal hemostas

Lokal blödningskälla: Lokal hemostas. Behandling av eventuell grundsjukdom. Vid näsblödning, tuss indränkt I tranexamsyra. Munsköljning med tranexamsyra vid munblödning.

  • Sätta ut hemostaspåverkande läkemedel
  • Peroral tranexamsyra, observera ej vid blödning i urinvägarna på grund av risk för koagelbildning
  • Vid blödningssjukdom finns ofta specialistpreparat, kontakta koagulationsjour

Kloka Listan 2017

Komplikationer

Upp
  • Anemi
  • Cirkulationssvikt vid allvarlig blödning
  • Organskada på grund av blödning

Om dokumentet: Blödningsbenägenhet

Författare:
Lars Göran Lundberg, överläkare, VO internmedicin, Södersjukhuset, Richard Lerner, Hematologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Granskat av:
Gerd Lärfars, överläkare, VO internmedicin, Södersjukhuset, Eli Westerlund, överläkare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, Lisa Sjönell, distriktsläkare, Boo vårdcentral, Eva Thorin Ricknert, distriktsläkare, Boo vårdcentral, Margareta Holmström, överläkare, sektionschef, Hematologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset
Publicerat:
Oktober 2007
Uppdaterat:
Oktober 2016