Arbetsrelaterade hudbesvär: Handeksem

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Patienter som söker för handeksem eller andra hudproblem.

Remiss till Hudallergimottagningen, Centrum för arbets- och miljömedicin

Adress: Centrum för arbets- och miljömedicin, Solnavägen 4, plan 10, 113 65 Stockholm
TakeCare:
Arbets- och miljömedicin

Vid

  • misstanke om arbetsorsakad hudsjukdom som tex irritationseksem och allergiskt kontakteksem och försämring på arbetet av sedan tidigare känd hudsjukdom (tex handpsoriasis hos hantverkare, atopiskt eksem, akne mm) eller andra arbetsmiljörelaterade hudbesvär
  • behov av fördjupad utredning med frågeställning kontaktallergi
  • sambandsbedömning i arbetsskadeärende eller liknande
  • handläggning av rehabiliteringsfall, tex vid sjukskrivningar orsakade av hudsjukdom eller vid bedömning av funktionsgrad och arbetsförmåga, eller vid bedömning av funktionsgrad och arbetsförmåga
  • rådgivning riktad till patienter vad gäller yrkeshygieniska frågor och yrkesvalsfrågor
  • misstanke om anhopning av arbetsmiljöorsakade fall på en viss arbetsplats eller hos en viss yrkesgrupp

Instanser som kan remittera till Hudallergimottagningen, Centrum för arbets- och miljömedicin

  • Läkare
  • Arbetsförmedling
  • Försäkringskassan och andra försäkringsinstanser

Remissinnehåll

  • De aktuella symtomen
  • Typ av arbete
  • Besvärens relation till arbete
  • Sjukskrivning pga aktuella besvär
  • Dessutom bör uppgifter ingå om allmän social och medicinsk bakgrund så som tidigare atopiska besvär, nuvarande sjukdomar och aktuell medicinering

Remissvar från Hudallergimottagningen

Remissinnehåll

  • Diagnos
  • Utredningsresultat
  • Förslag på behandlingsåtgärder
  • Yrkeshygieniska åtgärder på arbetsplatsen
  • Eventuellt rehabiliteringsförslag

Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Om patientens arbetsplats är ansluten till en Företagshälsovård kan den fungera som en resurs för att identifiera problem i arbetet och hur det kan anpassas.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmågan
I vilken utsträckning hindrar symtomen arbetet? Finns risk för försämring vid fortsatt exponering?

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Behov av arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rekommenderad tid för sjukskrivning
Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Eksemsjukdomar

Förkom

Symtom

Upp

Symtomfloran vid arbetsrelaterad hudsjukdom eller befintlig hudsjukdom med arbetsförsämring är stor (tex eksem, psoriasis, akne, rosacea).

Ungefär 75 procent av de arbetsrelaterade hudbesvären/hudsjukdomarna är lokaliserade till händerna, vanligtvis som handeksem.

Akuta hudskador
Rodnad, blåsbildning (bullae) och nekroser.

Kronisk hudskada
Till exempel kroniskt kontakteksem; erythem, fjällning, hyperkeratos, vesikler, fissurbildning med eller utan tecken på sekundär infektion.

Många ämnen kan framkalla såväl akuta toxiska reaktioner i huden med cellskada, som kroniska hudskador.

Epidemiologi

Upp

Omkring 10 procent av befolkningen har handeksem och det är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen.

Kontakteksem som orsakas av hudkontakt med ämnen som tvål, vatten, livsmedel eller kemikalier kallas irritationseksem. Irritationseksem är den vanligaste typen av handeksem och individer med böjveckseksem i anamnesen drabbas oftare än andra. Ett kontaktallergiskt eksem orsakas av ett ämne som vid hudkontakt ger en typ 4 allergi.  Kontaktallergi mot metaller (nickel, kobolt), hudvårdsprodukter, läkemedel, parfymämnen, konserveringsmedel är vanligt förekommande i befolkningen. Ofta orsakas ett handeksem av en kombination av kontaktallergi, irritation och individens känslighet.

Vissa yrken är speciellt utsatta för arbetsrelaterade kontakteksem, t ex frisörer, städare, köks- och restaurangpersonal, vårdpersonal och personer inom tillverkningsindustrin. Irritationseksem hos individer i "våtarbete" kan leda till kroniska besvär, sjukskrivning, arbetsbyte och i vissa fall även till varaktig nedsatt arbetsförmåga. Fler kvinnor än män är sysselsatta i yrken med ökad risk för handeksem och det är vanligare med handeksem hos kvinnor.

Riskfaktorer

Upp

Personer med aktuellt eller tidigare atopiskt eksem har en ökad risk att utveckla ett handeksem.

Arbete där man kommer i kontakt med vatten, rengöringsmedel, reaktiva kemikalier, damm, kyla, kontaktallergen och frekvent handskanvändning innebär också en ökad risk. Att ha en kontaktallergi mot ett ämne som man exponeras för i yrket eller på fritiden kan försämra eller orsaka ett handeksem.

Utredning

Upp

Primärvård
Anamnes omfattande tidigare och aktuell hudsjukdom, debut av besvär och förlopp, aktuell sjukskrivning och yrkesverksamhet.

Arbets- och miljömedicin
Yrkesanamnes, inklusive exponeringsanamnes är en viktig del av utredningen. Hudexponering på fritiden är också av betydelse.

Om arbetsexponeringen är komplex med många inblandade ämnen, får patienten träffa en yrkeshygieniker som vid behov initierar ett arbetsplatsbesök tillsammans med läkaren.

Vid misstänkt kontaktallergiskt eksem görs epikutantest (lapptest), yrkesinriktade serier, samt eget material från arbetsplats och hemmiljö.

Patientundersökning, anamnes, testresultat och bedömning av exponering i arbetet (ibland också arbetsplatsbesök och kemiska analyser) ger underlag för sambandsbedömningar mellan hudsjukdom och arbete.

Behandling

Upp

För behandling av handeksem behövs nästan alltid en grupp 3-steroid med uttrappning över en längre tid. Man kan behandla handeksem enligt nedan:

  • Grupp 3-steroid en gång dagligen i två-tre veckor, följt av varannan dag under två-tre veckor. Därefter en-två gånger per vecka i en-två månader
  • Smörjning med steroid kompletteras med användning av mjukgörande kräm ett par gånger dagligen
  • Vid akuta, vätskande eksem är det ofta effektivt med "Kalibad", 5 ml Kaliumpermanganatlösning, 3 %, spädes i tre liter ljummet vatten, 15-20 minuter handbad en gång dagligen under tre dagar
  • Vid sekundärinfekterade eksem kan man behandla med kräm Betnovat med chinoform x 2 första veckan eller lägga till perorala antibiotika som är verksamma mot stafylokocker
  • Ljusbehandling bör övervägas om inte behandlingen ovan räcker till (UVB respektive PUVA) eller mjukröntgen (Bucky). Hudspecialist initierar dessa behandlingar
  • Perorala läkemedel som Alitretinoin (Toctino, licenspreparat), Metotrexat, Sandimmun och Azathioprin (Imurel) är verksamma mot handeksem och hudspecialist ansvarar nästan alltid för behandlingen

Miljöfaktorer 
Kartläggning av exponering för hudirriterande faktorer och kontaktallergen samt en minskning av exponering är viktigt för behandling av handeksem. Om patienten fortsätter att exponera huden i arbetet eller på fritiden så försvåras eller omöjliggörs läkning.

Yrkeshudmottagningen kan ge råd om förbättringar på arbetsplatsen men har ingen myndighetsfunktion. Det är Arbetsmiljöverket som svarar för tillsynen och att arbetsplatsen uppfyller Arbetsmiljölagens krav.

Rehabilitering
När patientens eksem orsakas/försämras av arbetet och där skyddsutrustning eller förändrade arbetsrutiner inte kan ta bort den skadliga exponeringen inleds rehabilitering. Likaså i de fall där individer med ett endogent eksem inte tillåts vara i kvar i sitt arbete pga smittrisk (tex vid livsmedelshantering och i sjukvård).

Rehabiliteringen syftar till att patienten återförs till bästa möjliga hälsa och till ett arbete med minimal skadlig hudexponering.

Yrkeshudmottagningens kurator medverkar i alla rehabiliteringsärenden och informerar även om arbetsskadelagstiftningen och sjukförsäkringssystemet.

Uppföljning

Upp

Sker vanligtvis hos inremitterande. Åtgärderna på arbetsplatsen kan behöva följas upp av företagshälsovården.

Om dokumentet: Arbetsrelaterade hudbesvär: Handeksem

Författare:
Ingegärd Anveden Berglind, överläkare, Miruna Nyrén, överläkare, Anders Boman, hudtoxikolog, Magnus Lindberg, professor, Yrkeshudmottagning vid Samhällsmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Granskat av:
Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin, januari 2012
Senast uppdaterat av:
Ingegärd Anveden Berglind, överläkare
Litteratur:
C. Lidén. Arbets- och miljörelaterade hudsjukdomar - särskilt kontakteksem och prevention (kapitel 17). I: C. Edling, G. Nordberg, M. Albin, M. Nordberg (red) "Arbets- och miljömedicin" 3:e upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2010. S. Fregert, B. Björkner, M. Bruze, B. Gruvberger, M Isaksson, E. Zimersson: "Yrkes- och miljödermatologi", Studentlitteratur, Lund, 2011 (andra upplagan.
Publicerat:
Juni 2007
Uppdaterat:
Januari 2012