Rinokonjunktivit

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Rinokonjunktivit ska i normalfallet utredas och behandlas inom primärvården.

Remiss till specialist i lungmedicin/allergolog eller barnmedicin (BLM/BUMM)

  • Barn <7 år där lokala/perorala antihistaminer och/eller kromoglikat ej givit tillräcklig lindring
  • Yrkesrelaterade symtom
  • Besvär trots adekvat behandling
  • Bedömning för eventuell allergenspecifik immunterapi = ASIT (tidigare kallat hyposensibilisering)

Remissinnehåll

  • Uppgift om sjukhistoria och symtom
  • Testresultat pricktest/specifikt IgE eller annat allergitest
  • Läkemedel, prövade och pågående

Återremiss till specialist i allmänmedicin

Remissinnehåll

  • Uppgift om testresultat, bedömning och rekommenderad behandling
  • Förslag på kontroll framöver
  • Uppgift om patienten ska kallas för kontroll

Spesamgruppen för lung- och allergi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Ytterligt sällan indicerat.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Tänk på samband mellan symtom och arbetsuppgifter.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Ange noga på vilket sätt funktionsförmågan är nedsatt.

Rekommenderad tid för sjukskrivning
Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Allergisk rinit

Förkom

Symtom

Upp

Allergisk rinokonjunktivit

Ger besvär från ögats och/eller näsans slemhinna. Ibland överväger det ena symtomet men detta kan variera hos patienten och mellan säsonger. Tänk på att många har astmabesvär under pollensäsong.

En del patienter får kraftiga besvär av trötthet.

Vanliga besvär från ögonen är klåda och ökad sekretion vilket kan ge känsla av synstörning. Konjunktivan är ofta rodnad, allt från lätt rosa till kraftigt röda och kan svullna så att slemhinnan blir geléliknande och kan vecka sig. Även ögonlocken kan svullna i samband med allergi.

Näsbesvären yttrar sig som stickningar, klåda även upp mot öronen, nysningar, ofta flera i följd, klar sekretion från näsan och nästäppa. Besvären kan variera beroende på grad av allergenexposition.

Vanliga allergireaktioner

  • Nattliga besvär året runt och i sommarstugor: Kvalsterreaktioner
  • Pälsdjursallergi

Aktuell pollenrapport

Pollen-, gräs- och sporkalendrar

Orala allergisyndromet (OAS)

En speciell form av allergi är det så kallade orala allergisyndromet, (OAS). Vissa former av detta kan drabba pollenallergiker.

Cellerna i slemhinnan i munnen känner igen en del vanliga födoämnen som pollenlika och reagerar därför. Det typiska är att den björkallergiske får klåda i mun och hals av färska äpplen, hasselnötter och stenfrukter. Den gråboallergiske kan reagera på selleri, koriander och persilja. Om födan är värmd och tillagad i någon form ger den i regel ej besvär.

Detta är vanliga upplevelser vid pollenallergi men brukar inte ge dramatiska besvär. Symtom kan förekomma året runt eller enbart under pollensäsong.

Epidemiologi

Upp

Den allergiska rinokonjunktiviten debuterar oftast före 30 års ålder.

Cirka 15 procent av tonåringar beräknas ha allergisk rinokonjunktivit, i Sverige utlöst framförallt av pollen. Av den vuxna befolkningen har ungefär 20 procent någon form av rinitbesvär. Mätningar tyder på att incidensen rinokonjunktivit har ökat i västvärlden.

Riskfaktorer

Upp
  • Atopisk hereditet
  • För barn: Exponering för tobaksrök

Differentialdiagnos

Upp
  • Kronisk täppthet och rinnsnuva av överkänslighetstyp (hyperreaktivitet)
  • Septumdeviation, nasalpolyper
  • Medikamentell rinit (överanvändning av näsdroppar)
  • Graviditetsnästäppa
  • Luftvägsinfektioner
  • Ögonrodnad och klåda på grund av infektion
  • Kontaktallergi exempelvis mot hudkräm eller ögonsmink

Utredning

Upp

Vid typiska besvär behövs ingen provtagning. När det gäller eventuell allergi mot ett husdjur kan test i någon form vara lämplig för att säkerställa misstanke.

De yngre barnen (<7 år) med fler allergiska symtom än enbart säsongsbunden rinokonjunktivit utreds ofta på barnmottagning. Testresultaten kan vara mer svårtolkade och åtgärderna vid eventuell allergi kan innebära omgivningsanpassning inom exempelvis barnomsorg.

Anamnes

Anamnesen är viktigast då det alltid är patientens verkliga besvär som ska bedömas, inte ett provsvar.

Näsundersökning

Vid långdragna besvär eller utebliven effekt av behandling bör näsundersökning utföras. Använd otoskop eller nässpekulum, eventuellt efter avsvällande nässpray.

Palpation med stålpinne. Näsmusslor har sensibilitet vilket polyper inte har.

Phadiatop

Phadiatop är ett blodprov, för att se om patienten har specifika IgE-antikroppar mot en mix av de vanligaste luftvägsallergenen: Lövträd, gräs, gråbo, hund, katt, häst, kvalster samt mögel. Vid positivt utfall kan de ingående allergenen analyseras separat.

Specifikt IgE

Specifikt IgE för enskilt allergen är lämpligt om man exempelvis har en riktad misstanke mot ett husdjur eller ett pollen. Det kan även vara användbart om något mer ovanligt allergen ska testas.

Pricktest

Standardpricktest brukar omfatta ungefär samma uppsättning allergen som Phadiatop. Antihistamin, systemiska och lokala steroider ska sättas ut 3-5 dagar innan test utförs, liksom all form av krämer/salvor dygnet före pricktest. Testet är lättbegripligt för patienten och avläses direkt.

Samsjuklighet

Många med rinit har också astma som ska utredas och behandlas som annan astma.

Behandling

Upp

Allergisk rinokonjunktivit

Vid långvariga besvär från näsa och bihålor har dagliga sköljningar av näshålan med koksaltlösning gynnsam effekt. Information om hjälpmedel kan fås på apotek. Nasal steroid och desloratadin kan användas även under graviditet och amning.

Nasala steroider är effektivare än perorala antihistaminer mot nästäppa.

Antihistamin: desloratadin.

Nasal steroid: mometason. Lägsta möjliga underhållsdos bör eftersträvas.

Ögondroppar: vid milda besvär och som tillägg till farmakologisk behandling kan kalla, fuktiga kompresser och tårsubstitut lindra. Natriumkromoglikat har inte en omedelbar effekt och behandlingen bör därför helst påbörjas före en förväntad allergi.

I första hand: natriumkromoglikat.

I andra hand, vid otillräcklig effekt: emedastin.

Förslag till prednisolonschema för vuxna

  • Vid måttlig allergi: Tablett 5 mg, 1-2 tabletter på morgonen i 1-4 dagar
  • Vid svår allergi: Tablett 5 mg, 5 tabletter på morgonen i 5 dagar. Eventuellt 1 tablett dagligen i ytterligare 1-2 veckor

Ge inte injektion av depåkortisonspruta då detta är en avsevärt mindre flexibel behandling. Allergireaktionerna varierar i tid och svårighetsgrad vilket gör en standardinjektion mindre passande. Ge hellre egenvård i form av kortisontabletter när det behövs.

AIT - allergen immunterapi

Vid avsevärda allergibesvär, kanske ökande astmabesvär, trots adekvat medicinering och påvisad allergi kan AIT - allergen immunterapi - övervägas.

Kloka Listan 2017

Om dokumentet: Rinokonjunktivit

Författare:
Helena Almer, distriktsläkare, Gustavsbergs Vårdcentral, Bo Billing, överläkare, Lungkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Ulrica Forslöw, överläkare, Lungkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Astrid Sjöström, distriktsläkare, Capio vårdcentral Ringen, Olle Nyrén, distriktsläkare, Lisebergs vårdcentral, Katarina Perlhagen, distriktsläkare, Boo vårdcentral, Ove Oksvold, distriktsläkare, To Care City
Granskat av:
Theo Gülen, bitr överläkare, Lung- och Allergikliniken, Karolinska Universitetsjuhuset Huddinge, Eva Vikström-Jonsson, bitr överläkare, Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Publicerat:
April 2007
Uppdaterat:
November 2015