Anafylaxi

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

  • Akutbehandling: Se Åtgärder vid anafylaxi
  • Efter en initial reaktion kan svåra symtom åter uppträda, en bifasisk reaktion. Den kommer vanligen inom 4-8 timmar men i sällsynta fall ända upp till ett dygn senare. Vid anafylaxi ska patienten därför observeras minst 4-12 timmar beroende på svårighetsgrad, vilket i praktiken innebär att patienten ska skickas in till sjukhus.

Vid tillstånd som inte bedöms som anafylaxi kan patienten behandlas och observeras på vårdcentralen. För att underlätta diagnos bör man ta S-Tryptas 0,5-3 timmar från symtomdebut.

Remiss till sjukhusklinik

  • Akut vid misstanke om anafylaxi
  • Poliklinisk utredning vid allergimottagning

Remissinnehåll

  • Tänk på förekomst av födoämnesallergi eller astma, reaktion efter måltid och vad patienten åt, intag av alkohol eller läkemedel, reaktion efter fysisk ansträngning, stick av geting eller bi
  • Svårighetsgradering av symtom, se tabell 1 nedan
  • Vid akut remiss: mängden givna läkemedel
  • Eventuella testresultat
  • Aktuella läkemedel. Tänk särskilt på ASA/NSAID, ACE-hämmare, antibiotika, nyinsatt medicin och naturläkemedel

Spesamgruppen för lung- och allergi

Symtom

Upp

Anafylaxi är en akut, svår, snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från minst två olika organsystem och är potentiellt livshotande. Reaktionen inkluderar alltid en objektiv respiratorisk, kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan.

Anafylaxi - svårighetsgradering (tabell 1)

Bedöm graden av anafylaxi (1-3) enligt tabellen nedan. Symtom från luftvägar, cirkulation och/eller kraftig allmänpåverkan krävs. Graden bestäms från det organsystem som har den svåraste nivån.

Diagnoskod Hud Ögon och näsa Mun och mage/tarm Luftvägar Hjärta/kärl Allmänna symtom
Ej anafylaxi Klåda

Flush

Urtikaria

Angioödem
Konjunktivit med klåda och rodnad

Rinit med klåda, nästäppa, rinnsnuva och nysningar
Klåda i mun, läppsvullnad

Svullnadskänsla i mun och svalg

Illamående, lindrig buksmärta, enstaka kräkning
    Trötthet
Anafylaxi grad 1 - " - - " - Ökande buksmärta

Upprepade kräkningar

Diarré
Heshet

Lindrig bronk-obstruktion
  Uttalad trötthet

Rastlöshet, oro
Anafylaxi grad 2
- " - - " - - " - Skällhosta, sväljningsbesvär

Medelsvår bronkobstruktion
  Svimningskänsla

Katastrofkänsla
Anafylaxi grad 3
- " - - " - Urin- och/eller fecesavgång Hypoxi cyanos

Svår bronkobstruktion

Andningsstopp
Hypotoni

Bradykardi

Arytmi

Hjärtstopp
Förvirring

Medvetslöshet

Från Svensk Förening för Allergologis (SFFA) anafylaxidokument 2015.

Epidemiologi

Upp

Incidensen av anafylaxi uppskattas till 5-50/100 000 personer och år. De vanligaste orsakerna är läkemedel, födoämnen och insektsstick.

Mortaliteten är 1-3 dödsfall/miljon personer och år, dvs cirka 20/år i Sverige.

Riskfaktorer

Upp
  • Vuxna är mer benägna att reagera med svår anafylaxi än barn
  • Anamnes på tidigare anafylaxi. Svårare anafylaxi ju kortare tid som gått sedan föregående incident
  • Höga specifika IgE-nivåer mot födoämnen, särskilt mot jordnötter och trädnötter (tex hasselnötter)
  • Underbehandlad astma

Medicinering med betareceptorblockare, ACE-hämmare och ARB kan försämra behandlingseffekten.

Differentialdiagnos

Upp

Urtikaria, angioödem och/eller munklåda är inte anafylaxi i frånvaro av luftvägs- och/eller hjärtkärlsymtom.

Intag av födoämnen innehållande histamin, t.ex. tonfisk.

Icke allergisk histaminreaktion. Känsligheten kan förstärkas av bland annat alkohol (typfallet vin och skaldjur).

Utredning

Upp
  • Akut utredning: S-Tryptas bör om möjligt tas under den akuta reaktionen (inom 0,5-3 timmar) för att styrka anafylaxidiagnosen. Speglar mastcellsaktivering
  • Utredning i lugnt skede görs av allergolog/allergiintresserad läkare
  • Diagnostiken baseras huvudsakligen på anamnes, testning och eventuell provokation

Behandling

Upp

Uppföljning

Upp

Säkerställ att patienten har tillgång till flera adrenalininjektorer och vet hur de ska användas. Överväg att låta patienten prova att ge sig själv en injektion för att känna igen adrenalineffekten och avdramatisera injektionsförfarandet. Instruktioner finns t.ex. på Medicininstruktioner.se.

Om dokumentet: Anafylaxi

Författare:
Bo Billing, överläkare, Lung- och allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Astrid Sjöström, distriktsläkare, Capio vårdcentral Ringen, Jenni Viitala, distriktsläkare, Lisebergs vårdcentral, Katarina Perlhagen Öhnström, distriktsläkare, Boo vårdcentral, Ove Oksvold, distriktsläkare, Capio vårdcentral Slussen, Anne Geborek, överläkare, Lung- och allergisektionen, Södersjukhuset.
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för lung- och allergisjukdomar:
Theo Gülen, ordf, januari 2017
Stockholms läns läkemedelskommitté, expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar::
Michael Runold, ordf, januari 2017
Publicerat:
April 2012
Uppdaterat:
Maj 2017