Anamnes
Hälsohistoria/vårderfarenhet/sökord VIPS
- Kontaktorsak/etiologi: Hur/när upptäcktes det förhöjda blodtrycket?
- Social bakgrund: Frågor om boende, civilstånd, barn, yrke, utbildning, nätverk. Har patienten insatser från kommun eller dylikt?
- Läkemedel: Vilka läkemedel tar patienten, eventuella biverkningar, tidigare mediciner, har de påverkat patienten?
Riskfaktorprofil
Ju fler riskfaktorer en person har, desto större är risken för sjukdomsutveckling. Socialstyrelsen anger i de nationella riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder (2011) att en person med ohälsosamma levnadsvanor och högt blodtryck är en högriskpatient.
- Hereditet: Vilka i släkten som har/har haft sjukdomstillstånd som berör hjärt/kärlsjukdom
- Andra sjukdomar/vårderfarenhet: Exempelvis diabetes, njursjukdom, höga blodfetter, högt blodtryck under graviditet, vid mönstring, tidigare hjärtinfarkt eller stroke
- Andning/cirkulation: Yrsel, andfåddhet, bensvullnad, bröstsmärtor
- Sömn: Sömnvanor/-ovanor/-rubbningar, snarkningar/sömnapné, hjälpmedel
- Smärta: Tex huvudvärk, muskelspänning
- Stress: Inventera beteenden - stressfaktorer, livsinställning och nätverk. Patientens upplevelse av sin psykosociala situation, privat och på arbetet. Akut tillfällig eller kronisk stress
- Motion/fysisk aktivitet: Motionsvanor, regelbundenhet, se Levnadsvanor - webbskattning i TakeCare
- Alkoholintag: Vanor, ovanor, se Levnadsvanor - webbskattning i TakeCare
- Tobak/rökning/snus: Inventera vanor, se Levnadsvanor - webbskattning i TakeCare
- Nutrition: Kostvanor, se Levnadsvanor - webbskattning i TakeCare
- Psykosocialt: Nätverk, livsstil
- Välbefinnande: Hur upplever patienten, hur ser han/hon på sitt liv och på sig själv. Vad beskriver han/hon som välbefinnande/icke välbefinnande:
Enkla frågor kring självskattad hälsa:
- Hur tycker du att ditt fysiska välbefinnande är nu? Mycket bra/Ganska bra/Ganska dåligt/Mycket dåligt
- Hur tycker du att ditt psykiska välbefinnande är nu? Mycket bra/Ganska bra/Ganska dåligt/Mycket dåligt
- Motivation till förändring eller behandling
- Återkommande kontroller: Blodtrycksmätning bör ske med standardiserad teknik, se Vårdhandboken. Målblodtryck ska alltid eftersträvas. Puls. Längd, vikt, BMI, midjemått. För provtagning, se vårdprogram Hypertoni
Behandlingsmål
Samtliga riktlinjer, som har likartade rekommendationer för behandling av kvinnor och män, betonar vikten av att uppnå målet för behandlingen - i regel ett blodtryck lägre än 140/90 mmHg. För patienter med diabetes och/eller njursjukdom är målet 140/85 mmHg eller lägre. Samtliga riktlinjer betonar också vikten av att beakta patientens sammanlagda risk för hjärt-kärlsjukdom, och inte bara behandla blodtrycket.
Omvårdnaden handlar i stor utsträckning om patientutbildning, där patienten ska ges möjlighet att förstå hur han/hon själv kan påverka behandlingsresultat och förebygga komplikationer/risker med det höga blodtrycket. Eftersträva ett patientcentrerat förhållningssätt - få till stånd en dialog. Öka patientens motivation och ge stöd till beslut om förändring och egenvård. Gör en preliminär behandlingsplan tillsammans med patienten. Föreslå åtgärdsprogram och uppföljning. Använd gärna MI som metod om patienten önskar stöd med livsstilsförändring.
Stödet bör utformas individuellt och patientens egenvårdskapacitet/-brist bör bedömas vid varje besök.
Stöd till livsstilsförändring
Vikt
Kostrådgivning och stöd till fysisk aktivitet för att främja viktminskning som kan leda till blodtrycksreduktion. Hos personer med essentiell mild till måttlig hypertoni sänker motionsträning av uthållighetstyp blodtrycket cirka 5/7 mmHg (FYSS, 2008).
- Ge stöd till de livsstilsförändringar som patienten är beredd och motiverad att göra
- Positivt budskap. Skuldbelägg inte patienten
- Undvik ordet "diet". Prata istället om vanlig bra mat
- Stöd en regelbunden måltidsordning
- Minska intaget av fett, framförallt mättat fett och att äta mer av frukt, grönsaker, fisk, öka fiberintaget
- Minska intaget av salt. Uttalad saltrestriktion sänker blodtryck på vissa individer och kan förstärka läkemedelseffekter
- Motivera till kostsamtal hos sjuksköterska eller dietist
- Informera om hjälp till viktminskning av stödgrupp, tex Viktväktarna
- Uppmuntra till fysisk aktivitet., se FaR-ordination
Följ upp resultaten.
Blodfetter
En reduktion av det totala kaloriintaget och minskning av animalt fett i kosten minskar risken för koronar sjukdom.
- Minska intag av framförallt mättat fett, stöd eventuellt med broschyrer, nyckelmärkta livsmedel. Vid behov dietist och information om kostråd på Livsmedelsverkets webbplats. Där finns utskrivbar information
- Äta mer av grönsaker och frukt, öka fiberintag. Introducera tallriksmodellen och regelbunden måltidsordning
- Uppmuntra till måttlig fysisk aktivitet cirka 30-60 minuter varje dag, tex att promenera snabbt, cykla, simma, jogga
Midjemått
Män |
> 94 cm |
ökad risk |
> 102 cm |
kraftigt ökad risk |
Kvinnor |
> 80 cm |
ökad risk |
> 88 cm |
kraftigt ökad risk |
BMI
Eftersträva BMI <25 för kvinnor och <27 för män.
Tobak
Inventera tobaksvanor, se Levnadsvanor - webbskattning i TakeCare.
Underlätta rökstopp i syfte att reducera risk för kardiovaskulär komplikation.
Alkoholvanor
Inventera alkoholvanor, se Levnadsvanor - webbskattning i TakeCare.
Riskbruk för kvinnor är konsumtion av mer än 9 standardglas/vecka eller intensiv konsumtion eller berusningsdrickande, dvs 4 standardglas eller mer vid samma tillfälle.
Riskbruk för män är konsumtion av mer än 14 standardglas/vecka eller intensiv konsumtion eller berusningsdrickande, dvs 5 standardglas eller mer vid samma tillfälle.
Rent generellt kan råd om att halvera konsumtionen av alkohol ges till alla patienter för att pröva om alkoholen har inverkan på blodtrycksnivån. Individualisera rådet utifrån patientens uppgivna konsumtion
Vid riskbruk av alkohol remiss till specialistsjukvård.
Stress
Stress är en etablerad riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom och högt blodtryck. Kronisk eller akut stress påverkar stresshormoner i kroppen och leder till förhöjt blodtryck. Typ A-beteende (bråttomsjuka) och Typ D-beteende (depressivt, hjälplöst) ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Informera om olika sätt till avslappningför att reducera blodtrycket, t.ex. yoga, mindfulness, meditation samt fysisk aktivitet på recept. Erbjud stöd och hjälp till andra stödkontakter såsom till exempel psykologkontakt vid behov.
FaR vid Hypertoni
Indikation
Vid lätt till måttligt förhöjt blodtrck (grad 1-2) kan livsstilsförändringar, inklusive ökad fysisk aktivitet, prövas innan farmakologisk behandling adderas.
Kontraindikation
Blodtryck >200/115 mmHg.
Ordination
Konditionsträning av måttlig intensitet, exempelvis promenader, simning och cykling i 30 minuter alt styrketräning med många repetitioner samt lågt motstånd. Det går bra att dela upp träningen i mindre pass om 3 x 10 minuter.
Patienten bör undvika tunga styrkeövningar.
För att uppnå optimal effekt på blodtrycket bör träningen utföras 5 ggr/vecka under 4-6 månader.
FYSS: Hypertoni
FaR-metoden: Samlad information om FaR på Vårdgivarguiden med bland annat stöd till förskrivare
Författare
Ing-Mari Dohrn, projektledare FaR i SLL, november 2013. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS. Uppdaterat: April 2015